sommartid

 
Mycket har hänt mellan våren och denna försommar. Inte bara att vädrat har skiftats totalt. Utan jag har fått jobb, mött min kärlek, skaffat ännu en tatuering (som jag drömt om att få ha nu i tio år...) och tagit farväl av ett älskat husdjur. Min älskade undulat Albin somna in strax innan valborgsnatten och blev nio år gammal. Den sista länken till dåtiden. Nu finns det bara minnen och fotografier kvar av resten. Och det blev en stor vändning för mig. En större vändning än vad jag kunde väntat mig
 
Till att prioritera de djur jag har kvar i min omgivning. Mina två älskade marsvin, min pojkväns två helt underbara katter till min systers två katter som jag följt sedan de var kattungar. Denan vändning satte inte bara gungning i sorg utan också fick mig att omprioritera. Att leva i nuet har många bett mig om de senaste åren. Men jag har inte alla gånger sett fördelen med det och bara låtit tanken vara. Tills nu. Jag är mycket mer glad, ser ljusare på min tillvaro och kan se minst en postiv sak dagligen utan att behöva tänka till medvetet om att jag ska komma på det. Vilket känns fantastiskt bra.
 
Precis gled ett åskoväder förbi med två blixnedslag och en himla massa regn. Naturens urladdning och pånyttfödelse till att jag också fick ännu mer ork. Så nu blir det storstädning av mitt lilla bo! här ska rensas ut, putsas, fejas, diskas och jag vet inte allt! behöver verkligen ta och gå genom ALLT än en gång...det börjar bli fantastiskt mycket prylar på liten yta...och det skapar kaos då jag behöver komma hem till en mer rofylld plats efter ett hektiskt jobb dagligen...eller efter de dagar jag gjort så mycket att jag bara behöver pusta ut.
 
Här är en bild på mig och min systers fantastiska katt Tequila
 
 
och kattens syster Sherry med mig
 
 

 
 

WoolFish live @ Lilla Hotellbaren Sthlm

 
Det är kalla vindar på Södermalm denna kväll. Aprilvädret har landat i början av Maj månad och en skara tappra människor har samlat sig. Lokalen heter Lilla Hotelbaren och scenen känns väldigt intim. Ljuspunkterna bryter av det annars rätt så mörka i inredningen. Människorna ler, skrattar, dricker och minglar runt mellan borden och golvytan. 
 
 
 
Några minuter efter avsatt tid börjar bandet spela. Ett mäktigt intro helt utan sång, Som hastigt bryts av och sångaren Sam presenterar WOOLFISH. Ett indieband som poppa upp från banden Monde Yeux och post-rockbandet Moonlit Sailor redan 2011. Två killar som blandar sina influenser och viljan att skapa något nytt och unikt tillsammans. Ikväll leker de sig fram mellan kraftiga trumslag och melodier som euforiskt fångar små ögonblick till stora hits. I mitten av konserten bjuder de på elektroniska instrument till klassiska och en sång i olika stämmor. De kalla vårvindarna håller sig borta och under några minuter får publiken uppleva sommarbriser och värme. De här bandet stegrar till stannar upp och ler i mellan raderna av fullt allvar.  Sam avslutar kvällen med låten No Matter Of Sniff och berättar om att det precis gjort en musikvideo till den och att en EP kommer senare under året och publiken applåderar och busvisslar av förtjusning 
 
 
Gillar du band som Winhill/Losehill, Fleet Foxes, New Moscow eller Roscoe så är WOOLFISH något för dig.
 

 

The Mad Men Band live

 
Våren bara rusar förbi! April bjuder på blandat väder och kärleken står högst i kurs för mig just nu. Från den 7 April vart vi ett par och efter det har allting hänt på mycket kort tid. Som att veta att den man är kär i gillar 50/60 tals musik. Och kan dansa tidstypiska danser och kan sjunga med låtar och .... Ja, jag faller som fura för honom helt enkelt :)
 
 När The Mad Men Band står på scen är det vi som ser till att dansa som tokar :)
 
Ikväll, 25 April, var vi och såg The Mad Men Band live på Stampen i Stockholm. Helt underbart att träffas på dansgolvet där jag och kärleken bara sågs som poetkollegor och inget annat. Till nu stå i varandras armar och allt från twista till pardansa. Fullt ös och litervis med vatten :)
 
Förbredelserna framför spegeln innan jag gick  hemifrån. Tankarna var ugnefär så här:
"Året är 1958 och jag har fått världens finaste danspartner....hur ska jag våga dansa med honom ikväll?"
 
Bilderna är på mig, min kärlek och dess musiker i bandet. Det var riktigt kul att ha mammas peruk från 1960 och Jonas och Annika i The Mad Men Band vart imponerade över hur all in jag gick. Givetvis! det är kul att som fans till bandet visa att man är med dem. Och själv känna sig tidstypisk för en kväll! :)
 

Jonas (Mr L) kollar med resten av bandet att de är med på noterna :)
 

Indy är i fullt sjå att beskriva vart vi hamnat och i vilket årtionde vi befinner oss denna kväll...
 

Miss Lonely och hennes musiker sjunger och spelar så det vibrerar i hela dansgolvet
 

I pausen möter jag Stockholms och The Mad Men Bands ståtligaste par, åh :)

finare människor får man allt leta efter Så fantastiskt musik de kan åstakomma!
 
Jag och Annika and the sweet 60s
 
Ännu en oförglömlig kväll! och kom ihåg. The Mad Men Band ser man alltid live på Stampen sista torsdagen i månaden. Inte att missa!
 

 
 
 

Sov Gott broder daniel och Anders

 
Nu har det gått sex år sedan du lämna jordelivet. Förra året beskrev jag hur det berörde mig. Den recensionen hittar du här I år finner jag inga ord. Spelar musiken så jag glömmer hunger, tid och dess tankar. Du och dina gitarrslingor i Broder Daniel kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.
 
Sov Gott Anders Göthberg
 
 
idag går tankarna till dig och dina
 
 
-Farväl mina barn, sa Henrik Berggren
och klev av scenen för gott (som sångare i broder daniel)



 

alla brustna hjärtans dag

 
 
 
sa Henrik 2010 och än en gång satte mannen, myten och legenden ord på verkligeheten
 
2010 var även året då meningslöst våld visa sitt ansikte i Göteborg och tog en ung människas liv. Han somna in på Alla hjärtans dag morgon och jag tänker på den enda gång jag fick möta PellePop. Hur levnadsglad han var och genomgod. När jag förstod att det var han kunde jag inte förstå hur hans liv kunde sluta så tragiskt.Han var på fel plats vid fel tillfälle. Och Pelles mördare dömdes inte för hatbrott även om så motivet var det från allra första början. Bankomatrånet hörde man talas om. Men det där hotet om att klä sig annorlunda och leva ett alternativt liv syntes inte lika tydligt i media. Att bli mördad för en sådan sak syntes inte i media. Men mig har det alltid skrämt. Hur olikheter mellan människor kan leda till mord. Därför fortsätter jag motarbeta, allt det som kan leda till meningslöst våld, genom ordens makt. Som poet känner jag att jag vill bidra.
 

Klicka på bilden för lyssna på dikten SNÄLLA INTE DU, SNÄLLA INTE NU,
en dikt om att STOPPA Meningslöst Våld i vårt samhälle
och hedra minnet av PellePop som fick sätta sitt liv till för det.
 
2011 var jag i Göteborg för hedra hans minne med denna dikt. Under en minneskväll läste jag dikten. Som jag fortsatte läsa 2013 i Stockholm under en öppen-scen-kväll på Södermalm. Samma dikt SNÄLLA INTE DU, SNÄLLA INTE NU, kommer jag även i år att läsa 15 mars i Göteborg. Jag gillar att dikten blivit Pelles, vilka fina människor jag fått möta genom att läsa upp den men helst av allt hade jag varit utan dessa minnen och sett Pelle leva.

 

Klicka på bilden för komma till Friends insamling.

Lördagen den 15 mars anordnas en minneskonsert på Jazzhuset i Göteborg, för Pelle Nordkvist som föll offer för det fördomsfulla våldet. Entrépengarna till eventet kommer att skänkas till Friends (efter ev. omkostnader med eventet). Denna insamling är till för dem som vill bidra men inte kan delta på själva minneskonserten eller som vill bidra ytterligare. I samband med detta event så vill vi göra en insamling till Friends då vi tror på att om man arbetar mot mobbing så arbetar man även för att människor inte ska bli utsatta för det hat och våld som Pelle utsattes för.  Bidra gärna till denna insamling för att visa att det aldrig är okej att mobba, misshandla, kränka eller mörda någon på grund av att denna har en annorlunda klädsel/utseende/livsstil.
 

För spana in facebook eventet hittar du länken här 
 

 
 
Från sorg till min egna Alla Hjärtans Dag

som jag ikv'äll kommer att tillbringa i en källare under en kväll kallat:
Alla-brustna-hjärtans-Dag
Tidigare har jag inte haft någon större relation till denna dag och inte brytt mig nämnvärt om den. Men när jag hörde talas om hur alla brustna hjärtans dag kan tänkas bli kan jag inte motstå att få springa dit och dansa järnet av mig! Så här beskrivs eventet:
 
 
Denna puttinuttiga dag till ära så tänkte vi göra helt tvärtom och uppmärksamma de med brustna hjärtan, för det är väl dem som behöver dansa sig lyckliga? Vi tänkte inte göra er besvikna utan laga det trasiga med super-pop-lim och de enda tårar som kommer spillas är glädjetårar i dansgolvsyran och en och annan öl.

 Första timmen kör vi låtar i bästa love sucks-anda!

Violet Cheri kommer göra sitt första gig i Stockholm. De kommer framföra några låtar akustiskt, de utlovas hjärtskärande toner som träffar er rakt i indiehjärtat! 

 - We gonna make broken hearts dance again!

Därav citatet av Henrik Berggren i början av detta inlägg. Sångaren i Broder Daniel. Pelles favoritband. Mitt favoritband. Och förmodligen den här kvällens ledord under panda festen och alla brustna hjärtan.

- Skål Pelle!


Sann inspration

 
-  Åh börjar få vårkänslor, så härligt!

- Lea, det är bara en varm vinter i år, våren kommer sedan.
 
Ja det  gjorde mig lite mindre glad. För våren är en sann inspration till mig och jag älskar se allt från den första tussilagon till att kunna dricka årets första stora kopp te på balkongen med tjocktröja och vantar (och ja, även mer kläder än så) på sig. Så nu får vi se. Vintern är varm och det sägs komma snö, kalla vindar och hala gator, just nu känns det långt ifrån min vardag. Hemma hos mig är det vårdagar året om och nu mer än någonsin. Lekfulla djur, blomster och mysiga kuddar i härlig pastell.
 
de är dessa som skramlar i min ficka till vardags ;) 
Söta små plåtaskar perfekt för huvudvärkstabletter och tuggummin
 
 
Ingen har nog missat hur jag fann kollektionen BRÅKIG på IKEA och mitt hem har då aldrig varit vackrare. Jag såg även till att fynda toksöta undulater hos inreda.com och måla om min sekretär. Ett projekt jag velat genomföra sedan april förra året så nu är jag mer hel än någonsin i min inredning! =) Låt er inspireras av mitt hem, mitt älskade pastellpalats och sug in er våren! Det tycker jag vi alla är värda.
 
Ja det är galet vad kär man kan bli i ett par låtsats undulater :)
 
      Se så fint det var på mitt IKEA varuhus =) 50tal och serien BRÅKIG gjorde verkligen sitt den dagen.
 
Älskade sekretär! Äntligen fick du den kostym du var värd.
Den är mer blå i verkligheten =) lät mig inspireras av vimplar och 50tal.
 
Och i Elsa Billgrens blogg fann jag en bild på en hårfläta så valde göra en egen variant av mtt gamla hår.

Den långa blonda tofsen min syster valde klippa av någongång på nittiotalet. Minns hur mäktigt stolt jag blev över att få pojkfrisyr och idag är ett minne blott i en ram. Elsas bild till vänster och min egna till höger. 
 

 
 
 
 
 

Nyheter på ikea

 
Jag är ett stort fan av Ikea. Framförallt på våren då det som oftast får in nytt sortiment ;) Och givetvis föll jag för deras senaste kollektion BRÅKIG En ljuvlig fläkt av 50tal och dess romber.
 
 
Och jag kommer samla ihop så mycket jag har behov av även om jag så vill ha ALLT. Oj Oj Här har jag samlat mina favoriter. Kaffe dricker jag inte så varför vill jag då köpa en kaffekopp? Jo! för att på våren kan man alltid plantera i den, tänk en söt krokus eller snödroppe sticka upp från den. Ljuvligt! och är det något som 50 talet beskrivs med så är det ordet Ljuvligt. ;) och jag älskar romber och pastellfärger. De kommer bli så fint!
 
Längtar redan nu och kommer snart åka till mitt IKEA varuhus för se om det är rätt nyans av pastell. För i mitt fall tycker jag att orangea element går ihop med 50tal men inte som att beskriva det som pastell. Och är det något som genomsyrar mitt hem är det toner av vitt och ljuva pasteller. 
 

Klicka på bilderna så kommer du direkt till sortimentet BRÅKIG och Ikea.se


 
 

GuldbaggeGala - Bästa priserna


Igår var det Guldbaggegala på Cirkus i Stockholm Galan fyllde 50 år och man fick se en show som spegla alla årtionden fram till idag. Det vart många skratt och riktigt lyckat. Sissela Kyle ledde galan otroligt bra. "Vad vore en Guldbaggegalan utan alla tal?" ... "Jo, mycket kortare" Hahaha hennes fina balans på hylla och dissa satt träffsäkert. Här har ni mina två favoritfilmer, Känn Ingen Sorg / Monica Z och vad för priser de kamma hem.

Bilderna kommer från Guldbaggen.se Klicka på bilden så kommer du direkt till deras sajt.

 

Fint var det att se när Edda tog hem priset för bästa kvinnliga huvudroll. Är det någon som skapar magi och ett nära porträtt av en stor sångerska av sin tid, så är det Edda. Jag minns när jag mötte henne 2007. Hon satt med en gitarr i knät och kompa poeten Emil Jensen. Nynnade lite lätt i mellanåt. Hennes kroppsrörelser fångade upp mig och dess enkelhet jag tyckte hon stod för. Sedan dess har jag följt hennes musikkärriär och när hon fick rollen som Monica Z var det som allt kändes komplett.
-Grattis Edda!
 


Kärleken till Göteborg. Kärleken till Håkan Hellströms musik. Kärleken till filmen som kom sommaren 2013. Ni som läst min blogg vet nog precis vad jag menar. Den här filmen är värd så många priser som helst! den var nominerad till nio stycken och kamma hem två. Det känns fint. Ljudet och Klippningen. En dans mellan liv och död. Mellan glädje och ångest. Mellan fantasi och verklighet. Bra fångat.
-Grattis Håkan Wärn, Mattias Eklund och hela Känn Ingen Sorg teamet!
 


Från filmen Monica Z så tog Sverrir hem rollen som bästa manliga biroll. Sann lycka! Han har jag följt länge och väl i svt. Hans sätt att gestalta människor har alltid facinerat mig. Han är så träffsäker och förmedlar känslor rätt genom. När jag mötte honom i somras så berätta han att "Jag har precis blivit klar med en storfilm. Mer får jag inte säga." och jag kontra med "Det kommer du få pris för!" och han skratta och beskrev det mer som ett drömsenario än att det verkligen skulle bli så. Igår när han tog emot sin Guldbagge sa han bl.a. i sitt  tal "Tack alla som trott på mig!" Och jag kunde inget annat än ta åt mig äran.
-Grattis Sverrir!


 

nystart

 
Än så länge känns 2014 som det avslutas, huggs ned och byggs om. Att året är en tid av förändringar. Låt oss se vart det bär! Slussen  har jag nämnt förut. Jag tycker det är synd att något så episkt som Kolingsborg går i graven. Verkligen gått i graven för ingen har hittentills nämnt att de får ny lokal. Lika så har Debaser Slussen fått säga HejDå (som fått nya kanonfina lokaler vid Hornstull Strand i dagens läge) men med nyputsade vingar och flytt sin väg som tur är. 
 
Hur har dessa femton första dagar varit för mig rent personligt då? Jag har jobbat. Slukat inredningsmagasin. Köpt till mig lite nytt och sitter i den ena efter den andra planeringen hemma i min lilla etta. Pastellpalatset, som mitt hem heter i folkmun, börjar se ut som jag velat sedan April 13 då jag flytta in. Äntligen! Nu saknas bara en sak i mitt liv och det ser ni i tredje bilden till höger i bilden nedan
 
 

Och så fick jag uppleva KITE live i lördags. DNs recension finner du här Och precis så episkt var det. Bandet överträffar sig själva. Publiken överös av ångestdämpande kärlek till sympatisk empati mellan laserstrålar, hårda trumslag och syntslingor som för ens medvetande bortom allt förstånd. Jag är så glad att det går så bra för dom. Är så stolt över deras framgångar. Och önskar all lycka till nu när dom drar till Kina ett halvår framöver!
 
Intro
 

Nicko och Cristian dvs KITE live
 
Outro Nicko kör en duett med sångerskan Nicole Sabouné Helt Magiskt
 


 
 

Årskrönika över mitt 2013

 
Det är dags för att summera! Har gjort denna lista den 29 December i tre år nu. 2011 2009 2012 Men hade tydligen missat den 2008 och 2010. Fy och skam. I år kommer den ut 30 december eftersom summan av kardemumman har tagit tid. Här kommer min årskrönika, här kommer min lista på de som varit, på de som är och på det jag vuxit av.

När jag ser genom årets alla bilder så känner jag "Vilket rikt liv jag lever" Jag ser sommarsol, fyllda dagar av skratt och mina starkaste intressen till personutveckling och nya vänskapsband till att knyta tidigare vänskapsband ännu hårdare efter prövningar och äventyr. Jag har lärt mig att jag är en FanGirl, att jag är mitt smeknamn Vimsi mer än någonsin och så råka Popsi vakna till liv detta år...
 
            & en himla massa musikminnen, Henric de la Cour upplevelser och oslagbara Jazzhuset.
 
 Förra året vart ett rörigt år. Det var en förväntasfull nyårsafton som sluta med att ramla in klockan fem på morgonen hos mig själv. Tillsammans med en nyfunnen vän som visa sig vara ett praktexemplar på att ta hem en trött, vinglig och berusad Lea. Så tack så mycket! Nyåret hos min kompis brosars fästmös kompis kompis vart alltså lyckat. =) I år har det varit ett bättre år. Fler framgångar än motgångar. Så här sitter jag och längtar in de nya året. Som jag troligen firar med Klubb Död i en källare i gamla stan Fast nog om det för nu är det äntligen dags att ser hur detta år  varit och när detta är nedskrivet är det jag som längtar efter en tydligt markerande nystart! Välkomna till listan:
 

Året som snart är slut...


1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Jag slet loss den falska tryggheten. Såg till att prova mina osynliga vingar jag redan hade på ryggen sedan år tillbaka. Kasta in mig i mina största rädslor för bygga mod av det. Vilket resulterade i flytten från två rummaren till enrummaren. I made it! 

Där jag bor idag är solnedgångar och uppgångar helt fantastiska.

2. Höll du några av dina nyårslöften? Jag minns inte om jag hade några förra året!

 3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Jag själv fick uppleva att bli moster igen! Min syster föddde en helskinnad son som vart lillebror till min första systerson som kom till världen 2011. Mina systersöner är mitt allt! Och deras föräldrar. Villkorslös kärlek vill jag ge dom hela livet ut. De är lika självklara i mitt liv som mina andetag är för min kropp. Ja och även en bekant till mig, Jon, bilda familj med sin Åsa och de fick en dotter med namn Juno.

 

 4. Dog någon som stod dig nära? Nej. Detta år vart rätt sorgefritt, för en gångs skull, även om jag så engagerat mig i en minnesstund om Pelle. O var gång jag gör något för Pelle påminner det mig om det meningslösa våldet som pågår ute i samhället. Frukstansvärt. Så nu har jag och en bunt frivilliga i Göteborg planerat in nästa års minnesstund för Pelle som blir den 15 mars 2014 på Jazzhuset. En annan sorg som sköljde över efter en härlig sommar var att jag fick reda på Crashdiets förlust att deras manger hade förolyckats. Grabbarna höll nästan på att bli fast i USA och stoppa turnén pågrundav att pengarna vart låsta. Men fansen backa upp ekonomiskt och allt sluta väl. Detta är också året då Nelson Mandela valde att somna in. Lika så Kristian Gidlund med sin fantastiska syn på livets slutskeede. Som jag grät även om de flesta visste att han inte skulle övervinna sin cancer. Så visst, de stod mig inte nära, men deras åsikter gjorde (och gör fortfarande) och deras rätt att leva, som nu tagit slut, är en sorg i sig. Så jag tycker vi alla får påminna omvärlden vad de stod för och låta deras ord leva vidare inuti oss.

 5.Vilka länder besökte du? Inget mer än mitt egna.


 6. Är det något du saknar år 2013 som du vill ha år 2014 ? 
Förra årets svar vart: Prirotera mig själv. Så den biten tar jag med mig. Jag har prioriterat mig själv på ett sätt i år. Attt jag valde flytta och bli mer min egen. 2013 tänkte jag även ta upp att förbättra min hälsa. Vilket jag knappast gjorde men har nu köpt ett årskort på Curves (tjejgym och tjejträning) =) så det känns som det jag saknat 2013 kan mycket väl lyckas bli verklighet 2014. Lyhörd har jag varit i stort sett hela livet. Men jag önskar att jag inför nästa år kan få vara det något mera

Såhär klädde jag upp mig inför ett party med tema: Barnkalas/Klä dig som om du vore sju år

 

 7. Vilket datum från år 2013 kommer du alltid att minnas? 

Jan-Aug Efter åtta månaders sittning och över trettio timmars smärta så färdigställde jag min marsvins tatuering på låret. Lyckan var oändling! Nu kan jag alltid sitta och se mina djur. De ger mig styrka, de påminner om det jag vuxit av och se dom gör mig alltid glad. Jag har många gånger fått frågan Gjorde det ont? JA! Det går inte att säga annat. Men smärtan försvann rätt fort. Det här var också min livs första färgtatuering och längsta sittning någonsin. Och det gjorde såklart skillnad. Vad lärde jag mig av det? Jo, att det går att lära känna sig själv och sin kropp så mycket mer. Vilken tacksamhet! Mer om den tatueringen och alla mina andra kan ni läsa här.'

     Skissen Kim på Speak Easy Pavalour Tattoo rita om till denna. Underbart fin! Elvis och Alvin förevigt <3'
 
                        Och såhär fin vart den på mitt lår =)
 

April 2013 kom jag med med en dikt i diktsamlingen Södermalm Poetryslam. Det var stort! SPS var där jag börja tävla i poesi för en tre år sedan. Det var där jag lärde mig hur man bäst framför en dikt, vad som är jag då jag är på scen, hur man faller o reser sig upp och lärde känna en massa härligt folk. Dels Johan Wretman och Lola Bonk som höll i tävlingen och peppa mig något oändligt till en rad andra härliga namn och poeter. Så få vara med i deras diktantolgi var episkt! och släppa bok på våren hade jag aldrig varit med om förrut.

Maj Kite Debaser Medis

 KITE

Det är obeskrivligt hur det är att uppleva KITE. Detta år släppe de sin femte EP och recensionerna vart många. Fredrik Strage beskriv det som ett syntigare broder daniel andra satte högsta betyg. Ljudbilden vart bredare både musikaliskt men även visuellt. De leker med ljud, videofilm och rörlig bild på scen. De låter som ett fulländat band men det enda KITE består av är två killar. Cristian och Nicko (Nicklas) två övermusikaliska genier om du så  frågar mig. Jag har följt Nicko ända sedan 2002 med bandet The Mo fram till idag och samma sak följt Cristian då han spela i bandet Strip Music. Det dom har blivit idag är sjukt stora, både i Asien men även på hemmaplan Sverige. Så det enda jag kan uppmana  folk till. Du som gillar synt och visuella ljuseffekter högt över skyarna du måste då bara uppleva Kite. Det här var en av årets bästa konserter i mannaminne! Recensionen från i våras finner  du här =)


The Sounds på Gröna Lund

Att se ett band som man följt i nio år. Att se ett band där det känns som att varenda låttrad skulle kunna handla om en själv och man är så tacksam över dessa texter, musikrytmer som väglett en själv genom dessa år. Det är stort. Det är The Sounds för mig. Jag har inte sett dom mycket live. Men varje gång jag tar tillfälle i akt så överträffar de allt och jag undrar var gång varför jag inte sett dom mer. Recensionen från i somras finner du här Själv kommer jag då aldrig glömma The Sounds 2013 och jag kommer heller aldrig sluta vara stolt över de foton jag lyckades ta! Äntligen. Som jag hade väntat på rätt tillfälle i åratal. O alla bitar föll på plats under just denna konsert. 

Maja Ivarsson i bandet The Sounds
 
Hästpojken 

2 Juli Hästpojken live och sommar. Såhär sex månader senare uppskattar jag konserten mer än vad jag gjorde på plats. Det är märkligt att lyssnat på ett band väldigt länge men aldrig kommit sig för att se det live. Men när det släppte låtar som Sommarvin och Samma Himlar väcktes min lust till liv. Jag måste få känna detta live och mycket riktigt. Inte en sekund var lugn. Då jag stod där på Gröna Lund, längst fram och dansa häcken av mig bland skrikande ungdomar. Så äntligen kan jag säga att Hästpojken det är värt att uppleva! trots att Martin, sångaren i bandet, skriker sig hes och tappar låtrader omvartannat. Så är det en varm stämning och det är något visst med göteborgs musiker, det bara är så, så magiskt. Hel recension finner du här

21 Juli Popaganda  Jag gick inte på 2013 års festival. Eftersom artistutbudet inte var något för mig. Men varje år har de ett gratis popaganda i Gälarparken på Djurgården i Stockholm. Tillsammans med parkteatern så bjuder de på livemusik och man får lov att ta med sig filt och picknick korg. Underbart bra insiativ! Fler vänner slöt sig under eftermiddagen och kvällen till min filt och  vi hade oändliga samtal om musik, musikminnen och vad vi tyckte om livemusiken vi såg. På natten packa vi ihop våra grejor. Peter kom med bilen och vi fyllde den med alla filtar, korgar och dyl. En del åkte med hans bil och andra åkte kommunalt till Debaser Slussen för gå på den ultimata efterfesten. När jag väl reser mig upp från min filt la jag märke till både hur vinet sagt sitt i min kropp till hur solsting var ett faktum. Så yrsel är ett milt uttryck hur ja rörde mig denna kväll och "prata" Ett helt mirakel att vakterna lät mig komma in. Och jag minns hur jag la mig på golvet inne i lokalen. Såg på den gigantiska discokulan. Såg hur en fem raders publik dansade framför kvällens liveband. Lyckan var total. Det var som 2003 då jag kom dit för första gången. Såg först den gigantiska discokulan och blev kär direkt! sedan de röda sken som alltid var i lokalen till börja köa och  vänta på Marit Bergman som då uppträdde, 2003. Såhär tio år senare har Debaser Slussen gått i graven. Flyttats över till Hornstullstrands gamla lokaler och det är snäppet bättre på insidan fast avståndet gillar jag mer Slussen. En perfekt mittpunkt, en perfekt träffpunkt i stan, Som nu gått i graven 2013. Lika så Kolingsborg, episka koolingen! Snyft.

 
Popaganda  tygkassen och mini festivalen Popaganda på Djurgården en solig dag i Juli =) Underbart
 
Jag framför Känn ingen Sorg postern på biografen Fontänen i Vällingby

Filmen KÄNN INGEN SORG och efterfesten på debaser Hornstull. Då Håkan temat var igång och jag fick träffa Sverrir vid skivspelarna. Samt höra samba  rymter live och springa runt i sjömanskostym och dansa till oslagbara Håkan hits! den där Håkan som trollbundit mig sedan valsen på Nalen december 2003. Jag minns hur len hans hud var. Hur ena armen låg om mig och den andra handen i min hand. Hur jag fick en puss på handen efter dansen och han fick en kindpuss. Den var varm och han rodna. När folk undrar hur jag kan tycka om en artist så mycket som Håkan. Så kan jag inte förklara det mer än att hans musik sätter ord på så mycket i mitt liv. Att det blir en slags vägledning. En fest var gång ackorden sätts och ett adrenalinflöde var gång han tar ton. Så Håkan är värd att hyllas! Var även episkt att se han på Skansen (se programmet här om så önskas) och att hans storhet är idag så han får en timme extra konsert efteråt. Själv satt jag utanför området och dansa som en toka. Åkte hem och såg allt på tven. Om och om igen. Det går liksom inte att landa. Inte efter decemberkvällen 2003 och att det gått tio år sedan dess är ofattbart. 


 Håkan Hellström och jag, efter valsen på Nalen i Stockholm, 2003 <3
 

Juli Bråvalla och Norrköping

Ingen festival jag kommer vilja åka tillbaka på. Men det vart intressant att få uppleva Green Day live och ett stort publikhav till att se Rammstein leverera gudalikt! Tyvärr regna större delen av tiden bort och jag fick en hård smäll mot huvudet. Vilket resultera i att jag rätt snabbt tappa lusten. Jag och en vän fick gladligen bo hos en släkting till mig. O tur var det! då man såg på tven hur folk bodde på campingen i lervällingen. Inget jag avundades dom. Det var dryga en halvmil dit och en halvmil tillbaka att gå. Eftersom spårvagnen hade valt att strejka den veckan vi kom dit. Som man hade ont i fötterna! Men den här tiden minns jag något mer ännu starkare än själva festivalen i sig. 

 

Det hade regnat mycket och varit svalt länge under större delen av natten. Men den här morgonen sken solen. Jag satt ivirad i ett täcke på en ranglig trädgårdsstol och lyssa på årets första Sommar program från SR Eller för mig var det årets första program. Och det var Kristian Gidlund som berätta om hans cancerbesked och hur det format han som person idag. Jag kände gråten i brösten till att ta emot ord han sa om livet. Han vart lite som en vägledning om vart jag själv var påväg. Han vart en ledare just där och då. När solen stack mig i ögonen, när grannen brevid svepte i sig cigarett efter cigarett och när radiosändningen bröts gång på gång för den tappa sändningen till att lika snabbt börja om på nytt igen och igen. Bråvalla blev  sommarens wake-up-call och jag började ta tag i en hel del i mitt liv. Vilket jag hade tänkt förra året att börja med. O jag känner att jag är på god väg att både bli starkare, modigare och tuffare! Pust.

Augusti 30 Aug JAZZHUSET INDIEPOP MASKERAD Jag hade aldrig varit på Jazzhuset. Men drömt att hamna där en dag ända sedan tio år tillbaka. Håkan Hellström berätta i en dokumentär om fantastiska Jazzhuset. Hur han härja fritt på dansgolvet, jobba som diskare och upplevde många unga års minnen. Så när jag såg att Henric de la Cour skulle vara liveDj för kvällen och temat var INDIEPOP Var det som gjutet för mig. Två stora intressen instoppat i ett Jazzhus jag så länge längtat efter. Hur jag valde vara dockan minns jag inte helt. Jag såg videon bara några dagar innan jag åkte iväg till Göteborg.Jag var så djupt facinerad över detta söta och Henric stenhårda utseende. Jag älskar låten. Duetten som handlar om det där han har gemensamt med Susanna, interna skämt till vänskap i sig. Tänk att få sjunga en duett med Henric. JA! Om jag ser ut som dockan så blir det indirekt att jag sjunger duett med han och dessutom är med i hans senaste video och vips var jag igång. Köpa peruk, sy klänning och ordna svart läppstift. Henric såg inte direkt vem jag var men när vännen berätta. Så höjde han på ögonbrynen och såg både skrämd ut till facinerad. Ja, som han sa, jag är troligen hans största fan ;) Och en del sa att klänningen inte skulle vara kortärmad. Men givetvis har dockan två klänningar och detta var partydressen för lördagar och det ni ser i videon är vardagsdressen. Hihi Det vart en episk kväll och någon recesion vart det aldrig. Men här har ni min facination för Henric i korthet. =)




Jag ser ut som dockan i Henric de la Cours video SHARK Ser ni likheten? ;)

 


Sollentuna festivalen Melody Club 



När jag läste om Sollentuna festivalen höll jag på tappa hakan! Billigt pris och festival sommar med bland annat Melody Club. Det trodde jag inte på få uppleva detta år. Bandet spelar inte lika ofta som förrut. Och jag hade sett de början av året och då hade de sagt tre städer och thats it! Vilket jag inte hade tid över för att åka till. Så jag köpte mig illa kvickt en biljett. Jag var den enda som hade hel fan outfit och som köa längst fram. Ja bara en kvart, det räckte, innan satt jag på en picknick filt med finaste vännen Peter S och lyssna på de andra banden som spela under kvällen. Information om festivalen var kass. Matutbudet likaså. Men musikerna var guld värt! Melody Club öste på. Publiken dansade. Stoffe, sångaren i bandet, peka på mig och lika så Erik och Nicko som vinka och Jon höjde huvudet. Det var ett kul moment. Hel recension över festivalen och Melody Club finner du här  samt fler bilder. Själv väljer jag att bloggens hjärtebild får minsann bli Melody Clubs sångare Stoffe och deras fin fina logga. Det är dom så värda!
 

September Panda fest The Liffeys Popsi was back that night!


Popsi var mitt smeknamn 2003-2004 Då livet bestod av popkonserter, Panda poser och panda mode. Allt gick i svart/vitt och mycket kajal. Tuperat hår och rosetter, kavajer och pin om de stora pop banden som Broder Daniel, Melody Club och Kristian Antilla. Popsi vart sedan ett minne blott. Tills! April i år.i Göteborg och sedan i April. Det vart en kanon kväll. Men det är inte konstigt eftersom broder daniel är därifrån och likaså Kristian och många andra stora och fantastiska band.De hade bd drinkar och det vart magiskt. I September valde Stockholm att ha en panda fest och Popsi fick vakna till liv igen. Jättekul att gå in i denna karaktär för en kväll. Jag träffa andra jämåriga som nu är närmare trettio men valde på med Panda looken! :) Vi satt där och diskutera allt från stjärna under ögat, tilll allla konsertminnen och hur man valde tupera håret allra bäst. Det var så himla roligt.

 
Dags att gå in i karaktären Popsi. En vilsen liten flicka som älskar allt med broder daniel och svart/vitt.

 
 5 November VANN FÖR FÖRSTA GÅNGEN Huddinge POETRYSLAM och hela tusen kronor. Äntligen tog jag hem den titeln! Efter varit författare sedan 2006, Estradpoet sedan 2010 och poet i hela åtta år vid det här laget. Vanligtvis har jag på våren och hösten deltagit i allt från Öppna Scener till Poetryslam (att tävla i poesi) I år fick jag även chansen att stå på scen på sommaren. Vilket fantastiskt insiativ! Baren SNAPS på Medborgarplatsen tacka JA för tävlingarna fick hållas där. Henrik Conradi är skaparen bakom Cash is King och Stockholm Poetry. Cash is King var tävlingen där man inte fick poäng utan dricks. Och dricksen vart ens poäng. Kul idé! Och bra gick det. Men efter sommaren tog jag en paus på två månader. Sedan fick jag abstinens. Så prova åka till Huddinges Poetryslam och råka visst vinna  hela tävlingen den kvällen =) 2013 är verkligen poesins år för mig. Två diktsamlingar, nya scener och  en vinst. Jag är inte nöjd över min insats. Jag är så stolt att jag nästan spricker! :D Och Stockholm Poetry skapa en podcast och en julkalender och givetvis kom min Juldikt med i lucka nummer 6. Poesi in my heart!

 


   Såhär såg jag ut i somras då jag leverera poesi. Lea Live kallas det och det är bland de roligaste jag vet!

 
November Poesi på en Dag Även i år valde jag att delta i detta projekt. Jag gillar gå med i sånna här sammanhang för att få det att leva kvar. Man lämnar in en dikt på morgonen, boken trycks under dagen och på kvällen samlas vi alla poeter som varit med och köper boken. Samt uppträder med vår dikt om man så känner för det. Det var utan tvekan jag ställde mig på scen! med dikten jag vann med i HPS (Huddinge PoetrySlam) Jag fick en massa godord från publiken som bl.a. beskriv min uppläsning som "De andra som läste ikväll de läste bara upp en dikt. Det du läste upp ikväll var en känslosam resa på det du varit med om" Jag vart hel varm i hjärtat. Jag bara så älskar ordets makt och vad det kan göra med människor. Poesin är här för att stanna i mitt liv. Det är mitt sätt att få ut en röst i det stora för dom som inte finner orden själva till dom som borde veta bättre, lyssna noga eller bara byta tidigare efarenheter mot nya. 


11 Oktober Helkväll med Henric de la Cour och alla hans framgångar under hela våren, sommaren och hösten.

Jag och Henric de la Cour


Henrics film berörde mig starkt. Igenkännande till vilken stark person Henric är! En film om hans liv och hans innersta. Tack för du gjort den. Efter filmen en fantastisk livekonsert. Jag fick chans att plocka upp han efteråt. Jag höll hans händer. Berätta hur jag kommer fortsätta hans framgångar. Att jag alltid kommer tycka om honom oavsett hur han kommer förbli. Han skaka på huvudet. Ta in att han varit bra till stark till att jag kommer fortsätta berömma honom. Tillslut släpte vi varandras händer och jag bad om ett foto. Känner hans huvud lutad mot mitt "Vi gör såhär" Jag vänder mig om frågandes och får en puss på tinningen. Där togs fotot. Och så här vart bilden. Oslagbar! Recensionen om Helkväll med Henric de la Cour hittar du här Jag tappa ord för hur ofattbart kvällen vart.


"Konsertminnen har oftast inga speciella datum för mig. De har en speciell plats i mitt hjärta. Det är de jag kan plocka fram för få mig att skratta igen. Konsertminnerna påminner mig om ett blodomlopp som fungerar, nervkittlande tankar om konserten som varit till ett hjärta som slår och en bröstkorg fylld med andetag som fungerar utav sig självt." // Lea 2012


8. Vad var din största framgång 2013?
Jag skrev förra året: Att inte se själv som ett offer utan att de andra är det som förlorar inte jag. Största framgången är också att minnas de roliga minnena, de småsaker som blivit storsaker. Att se sina husdjur och älskade pälsbollar bli mätta och ge mig ovillkorslös kärlek. Samma saker har jag fått uppleva även i år. Fast nu på en ny plats i Stockholm. Min ALLRA STÖRSTA FRAMGÅNG vart flytten. Att jag efter nio månader letande lyckades hitta världens finaste enrummare väster ut. Hur jag orkade sälja av, rensa ut och packa ihop allt det jag trodde jag aldrig skulle lämna så lätt. Det är ett under i sig! Hur jag sedan kom till den nya lägenheten. Sov ensam för första gången med mina djur i samma rum. Med en miljoner nedpackande prylar och kände ett lugn. Kände ingen stress om att hinna eller försöka ställa i ordning. Nä! ett lugn över att var sak har sin tid. Detta lugn och tålamod har nu vuxit och det ser jag som min största framgång detta år.



9. Största misstaget?
Att inte vara mer försiktig. Än en gång har jag tagit på mig en stor skuld som inte varit min. Jag har samtalat och insett sånt jag har glömt eller rent utav förträngt. Och trots tankar, tårar och till att inte vilja förstå men inse att en dag måste jag förstå. Det är nog det största misstaget. Att inte bearbeta och låta det gå ut över min hälsa. Jag får se helt enkelt till att ta tag i detta här och nu och fortsätta hela 2014 med det. Visst behöver vi alla vila i stora frågor men när vilandet ses mer som flykten är det dags att tag i problemet än att fly ifrån det.


Mitt öga märkt av sjukdom, sminkrester och hårstrån på denna bild


10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
 Sjuk :/ Åkte på en rejäl allergichock efter en hårfärgning. När den lagt sig fick jag biverkningar av medecinen. Inflammationer ledde till sänkt immunförsvar och infektioner vart ett faktum. Allt kom över mig och än idag äter jag medecin för komma på fötter igen. Som tur är jag inte lika trött och kan ha en fungerande vardag. Det var "bara" de första tre veckorna, med start september, som jag vart sängliggandes. Då sa läkaren att sätta sig på bussen kunde innebära försvårat tillstånd för mig och jag höll mig hemma. Det var den kämpigaste tiden detta år. Jag ville bara så dansa, pyssla och vara social. Allt stängdes och jag vart då så glad över all musik jag känner kärlek till till alla vänner jag chatta med och som stötta mig.



11.Bästa köpet?
Oj, vad av allt var bäst? Har handlat så mycket bäst att ja knappt kommer ihåg. =) Men tror det landar på konsertbiljetter, klänningar för under hundra lappen och loppisfynd. Samt mina fina plåtburkar som tillkommit. Borde inte äga ännu en. Men här hemma råder 50talas inredning. Och när jag  hitta en kakburk som såg ut som en radio och senare en plåtask som såg ut som en tvapparat. Då kunde jag inte motstå. Jag valde byta ut bilden på tv-apparaten. Med hjälp av häftmassa och ett vykort.



Årets finaste burkar. En cookie radio och en tidsenlig tv-apparat från 1950.

 

12. Vad spenderade du mest pengar på? Skivor,SJ biljetter till Uppsala och Göteborg samt inredning och konsert biljetter. Och det ångrar jag inte en sekund! Kanske inredning kommer med i denna kategori också? Men å andra sidan har jag mer fått gratis inredning eller målat om det jag redan hade hemma osv.


Instagram MobilApp för alla som älskar att fota!

 

13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Flytten! och vännerna som hjälpte till med allt som hade med flytten att göra. Tusen tack för er insats! Att jag ökade mitt intresse för att fota. Så på så vis ökande mitt intresse för Instagram. Jag börja hashtaga och lära mig nya engelska ord samt utveckla mig själv att formulera mig allt bättre på engelska. Sicken guldgruva!

Ny ort att bo i. Härliga sommarminnen. En stor uggla i mitt vardagsrum
samt en skön soffa att slänga sig ned i ibland.

 
Alla promenader med nyfunna vänner och parkhäng under sommaren. Alltid lika intressant att bara kunna samtala, upptäcka nya platser till att vidare utveckla relationer man har till sina vänner. Så tack vänner och nyfunnna vänner. Tack för att ni ryckte upp mig detta år! För jag fick gråta mot er axel, lära se mig själv i nya perspektiv, dansa framför er och med er och låta mig se den tro jag har på mig själv och låta mig visa den tro jag har om er. Tack Jolene för du är tillbaka och får mig in på nya tankebanor och tack M för all vardagshjälp till pepp du tillbringat in i mitt liv! Fantastiskt att ni är tillbaka.


     Brokig musikskara! Connie, KITE, Henric de la Cour och Nicole Sabouné är några av dom

 

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2013?

HDLC Jag kan inte välja. Allt är tröst och adrenalin i hans musik och låttexter. 
KITE
Hela albumet V samt gamla godingar som Cannonballs och Castle of Sand
Nicole Sabouné
I SURRENDER!
Miriam Bryant
Finders Keepers och Push Play
Hästpojken
Sommarvin Samma himlar 
Noonie Bao
The Game
The Sounds
Även där Mängder av favoriter! på nya skivan så älskar jag låten Outlaw
Skimret
versionen av Shorline samt Adna
Hökartorget
Även en idiot
Håkan Hellström Båda sidor Nu // Pistol // Valborg

och en mängd rockballander och 40/50 tals musik som Brenda Lee, Billy Cotton, och Connie Francis


15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
 

Glad över alla känslor som kännts inombords. Ledsen över alla insikter känslorna inombords gav. Det har varit glädje från magkropen, skratt från själen och dans eufori för minsta lilla framgång. Till totala fall ned mot  golv, blåmärken och borsta av sig grus från ljusa klädesplagg. Samt en stor glädje för att Melody Club lirar fortfarande live 2013! En fantastiskt känsla. Och för att HDLC kom tillbaka med ny skiva, skivsignering (det trodde jag då aldrig han skulle gå med på!) och en mängd spelningar och det är ju inte nog eftersom han också passa på att äntligen släppa sin finstämda film. Så jag kan inte påstå att ledsen vs glad har vägt över varandra. De har mer gått i omloppsbanor och balanserat upp varann precis så där lagom mycket.

17. Vad önskar du att du gjort mindre? Ge tid till andra då jag borde gett denna tid till mig själv. Alla försöken som säger mer STOPP INTE MER NU fast ändå försökt och givetvis har det lett till utmattning. 

 16. Vad önskar du att du gjort mer? Inte mycket faktiskt. Jag har gjort så mycket för mig själv och andra detta år att jag känner mig färdig nu. Ge mig ett nytt år så ska jag sparka igång  ännu en starkare självkänsla, självtillit och självförtroende! 

18. Hur tillbringar du julen/nyåret? Julen vart hos min syster och hennes familj i år. En mycket fin afton för oss alla. Många skratt, god mat och härlig gemenskap. Paketen var överallt under grannen och de nya familjemedlemmarna, mina systersöner på två år respektive två månader fick flest paket. Som de ska vara, tyckte vi alla.

Nyåret är inte firat än. Men som det ser ut nu blir det först en hemmadag med god frukost, himla bra nyårsmiddag och lite bubbel här och var under dagen, för känslans skull. För att på kvällen åka in till Gamla Stan och fira in tolvslaget med en bunt döingar. KLUBB DÖD arrangerar en dödskoll nyårsfest med tema masker. Jag är så total förbredd till livrädd. En del undrar varför jag ska sitta i en källare med dödstema på den maskerad som hålls där den kvällen. Men för mig är döden en facinerande fristad och året 2014 är exakt tio år sedan jag valde vara mer kompis med livet och satsa på det. Så för en kväll kan jag allt få spöka ut mig, klä upp mig och känna hur jag passar in =) Jag menar klänningen är inköpt och det känns riktigt fint inom mig att avsluta detta år på det sättet.

19. Blev du kär i år? Ja i allt möjligt! Kunde bli kär i alla från människor, till par till enskilda prylar och tv-program till platser och musikupplevelser. Men såhär i slutet på året är jag fortfarande singel.

Kärlek är när åskan går och blixtrar lyser upp hela rummet och marsvinen mina väljer hålla varandras tassar.
 

20. Favoritprogram på TV? Inredningsprogram, "Call the Midwife" "Landgirls" "Det röda bandets sällskap" "Sommar" "Hjem"  "Att vara" "Äkta människor" "Snoken" "Moreus med flera" "Allsång på Skansen" "Idol" "Sommar med Ernst"Julkalendern "Hedenhös upptäcker Julen" "Allt för Sverige", "Så mycket Bättre" "Jul med Ernst" och  "Musikhjälpen 2013" där jag samla in pengar genom att sälja mina dikter. Sedan så finns det fler program detta år men dessa är de som jag minst allra mest och som allra bäst! :)

 21. Bästa boken du läste i år? Jag har inte läst en hel bok detta år. Likt det brukar stå på denna punkt. Men fått bok i julklapp och har köpt till mig en del under året så ska försöka iaf titta bilderna framöver.:)

 22. Något du önskade dig men inte fick? Nej, för det köpte jag själv eller så kom det bara det till mig av slump, ödet eller något åt det hållet.Hihi! Jag är så glad att det oftast blir så. 

23. Vad gjorde du på din födelsedag 2013? Själva födelsedagen firade jag först med öppet hus. Anton kom över med en blomsterbukett och åt tårta. Jag hade bott i lyan i tio dagar fast det offciella datumet på flytt var just på min födelsedag. Så bättre paket hade jag då inte önskat mig! Kvällen innan bakade jag mig en pastellrosa tårta till mig själv =) fylld med marsipan och jordgubbsylt. Mums! Lika mycket som jag fira min födelsedag så fira min lya som fått namnet Pastellpalatset. Så givetvis vart temat pastell på min våriga födelsedag :) vitsippor, sol och värmande gemenskap. Efter mitt öppet hus hemma gick jag till min favoritplats på Södermalm här i Stockholm. Bara Vi Bar på Medis och blev firad av fler vänner. T.o.m folk från öppna scenen sjöng Ja må du leva Till mig och jag fick paket och kände  mig lyckligast i världen av att stå i mitten. 

 

 24. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Jag kan inte sätta mer ord på detta år än vad jag redan gjort i detta blogg inlägg. Det har varit en nystart av dess like! Jag kunde GETT MER i allt jag valt bygga upp. Men det kan man alltid göra oavsett om det är nyår eller ett pågående år. Så ännu bättre får gå med tiden. Jag är inte besviken på mig själv. Ibland ledsen men svagheter hos mig byggs upp till styrkor. Jag skrev förra året: Hinder är till för att hoppa över, att falla är för att lära sig resa sig upp. Så fokus på framrutan och ignorera backspeglarna ett tag till framöver så jag kan utvecklas. 

25. Hur skulle du beskriva din stil år 2013?  En blandning av att hitta sig själv till att försöka passa in. ★¨`•♫

Visa upp bilder på mig som osminkad till att gå runt så vardagsmässigt är så 2013. Tidigare hade jag aldrig det modet. Samt så lekte jag med extrema sminkningar till peruker på temafester och hade galet kul!
 

26. Vad fick dig att må bra? 
Livekonserter. Upptäcka nya artister och se gamla artister komma åter. Det är som att se det man trodde var slut står åter. Så det var bara ge det hela en ny chans och växa som person av det. Min vän Peter P har också varit en fantastiskt stöd. Jag kunde inte se det förens strax innan jul. Då tog vi en fika och vi skratta, kramades och enkelheten att umgås med han får mig att bli lugn. Såsom David. Där kan man snacka om ett lugn jag då aldrig trodde jag kunde känna. Till M som följde med till Bråvalla. Försvann under ett halvår. Till att komma tillbaka, förlåta och låta gå vidare. Nu är det hen och jag som firar nyåret ihopa! Att växa med nya människor som sedan blivit vänner. Att få bättre relationer till allt möjligt, personer, syskon, artister till att förstå mina djur bättre, det får mig att må bra helt enkelt.


 Äntligen jag och Dregen på samma bild <3 Där satt den!

27. Vilken kändis var du mest sugen på? DREGEN! Solo comeback och första skivan. Äntligen fick jag möta honom! Jag hade längtat i över tio år att få en bild på honom och mig. Det vart en fin bild. Vi matcha oväntat mycket och jag hade en kort pratstund med honom också. Han tacka för min fantid till Backyard Babies till alla godord jag valde säga till honom. 
Även The Sounds De skulle komma tillbaka och hur skulle det bli? Där vart jag nervös. Eftersom några skivor tidigare har de ändrat stil men ändå lyckats fånga mitt intresse. Kunde det bli bättre? Ja, skivan är fantastiskt! 

 28. Vem saknade du? Hela  tiden någon eller något. På gott och ont. Det blir så lätt så då jag upplever något. Så kan jag få för mig skicka ett sms eller ringa ett samtal. Och inse att det går inte. Så i sin helhet sakna jag personer jag ofrivilligt valde bort i början av året. Till att sakna de som tidigare rykts ifrån mig under årens lopp. Jag vill dela all glädje med någon! för det är dom värda till att det är oftast roligast och dela minnen med flera.

29. De bästa nya människorna du träffade? Ja ni är en bunt. Var och en av har nog fått höra större delen av det här året vad ni betyder. Hur kort tid kan kännas som en livstid av glädje och framförallt delad glädje. Hur ni lyfter mig, vad roligt vi har tillsammans, hur ni underlättar mitt liv och får mig att känna komplett mer än någonsin tidigare. Jag är så glad att fått dela 2013 med er och ser framemot att få uppleva 2014 med er. Även du Franz, fast vi känt till varandra bara någon månad. Så dansen på Stampen var ju oslagbar till samtalen som nästan aldrig tar slut mer än  då vi skiljs åt för vardagen tar vid. Så ingen av er är bättre än någon ni är bäst var och en av er!

& Tom Jerry Boman - Stockholms kulturliv vore tomt utan dig mitt i det! Tack Du var bäst som programledare på popaganda och leverera skratt hos mig efter alla roligheter i sociala medier du ger och gett.
Jim på Jazzhuset och bröderna Aleksandar & Bojan Tack! Göteborgs underhållningsnivå vore låg utan er mitt i den!

30. & det sista du sent kommer att glömma? OJ det är så mycket i år. Mötet med Sverrir Gudnasson var episkt. Se Håkan Hellström försvara mig inför säkerhetsvakter vart jag berörd över. Besöket på Jazzhuset och det sponta biljettköpet av en Iryas Playground biljett. Till att inte ha råd med ännu en och hon bjöd på den. Kärlek högt över skyarna! Bilfärden i taxin efter Henric de la Cour spelningen. Tack mormor för du fortfarane visar att du är med mig. Jag placerar dig i kategorin skyddsängel. Flytten. Att få inreda ett helt nytt hem, på en helt ny plats bland helt nya upptäckter. Berörd till tårar vad mina vänner gör för mig. Jag har tidigare haft svårt för visa känslor och än mindre tårar. Nu är de med mig över allt. Av tacksamhet till livet, vänskapen och ömsesidig kärlek. 


Gott nytt och god fortsättning!



 


Filmen om Henric de La Cour


MISSA INTE!

Sänds ikväll 19 december 20:00 svt2 Trailer finner du här 
 
 

Som alla säkert redan vet. Har jag sett filmen och vart förtjust vid första ord och melodi jag hörde i den. Jacob Frössén har fångat upp ett naket porträtt som visar allt från sommaridyll till husrenovering. Samtidigt som det svarta, melankoliska tar plats så finns det ett hopp, frågan är bara om man som människa är bredd att ta emot det?
 Filmen berör! Jag gillar den, inte bara för den handlar om Henric och  hans sjukdom, utan också för att den visar verkligheten. Här finns insikter och det går inte att blunda. Se den! Om du vill se en dokumentärfilm som påverkar dig. Som sätter igång tårarna, slår volter i bröstkorgen och får hjärtat att slå dubbelslag är det här filmen du inte bör missa. Henric de la Cour - Filmen.
 
Missade du filmen i torsdags? Två nya chanser: 

SVT2 Lördag 21 dec 2013 kl 16.10   SVT2 Måndag 23 dec 2013 kl 23.15

 

 


#MH13 Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet

 
 
 
Jag är ett stort fan till Musikhjälpen. Varje år har jag gjort något för dra in pengar till dom. Årets tema ligger mig varmt om hjärtat och högst personligen tycker jag det är en fråga vi alla borde ta till oss. Musikhjälpen börjar ikväll, 9 december 21:00 med att låsa in programlederna 21:30 =) Redan nu kan man söka på deras hemsida http://bossan.musikhjalpen.se/insamling om olika insamlingar. Mitt insiativ är KÖP EN DIKT SOM RÄDDAR LIV Här nedan kan ni läsa hur det hela går  till och givetvis får ni en chans att se Lealive om så önskas! Vad gör vi? Nu kör vi, tillsammans kan vi rädda liv.
 
 
 
Nu har den digitala insamlingen satts igång! :) Följ länken här http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/kop-en-dikt-som-raddar-liv och undrar du nu något har jag här nedan skrivit ihop tre enkla steg hur en betalning går till. När jag ser att din inbetalning har registreras och du har valt på vilket sätt du vill ha dikten så får du DIKTEN SOM RÄDDAR LIV Tack för din gåva!
 
med vänlig hälsning Lea Live (Leas Bokstäver)
 
 

 
 
 

sökandet

 
 
 
Det bor en liten inom oss alla
en sökande nyfikenhet
en som aldrig mättas
en annan som behöver tröst
en del som kryper sakta fram
andra som rusar rakt in
det bor en liten inom oss alla
en som tror sig veta
en som faktiskt vet
en som far illa
en som kommer till ro
en som vet vad kärlek är
en som aldrig hört talas om tillit
det bor en liten inom oss alla
som speglar våra ögon idag
som bär med sig sin fyllda
bröstkorg med
andetag
om
hopp
liv
kanske
otrygghet
kanske ängslan
det bor en liten inom oss alla
som tänder gnistan
eller släcker glöd
 
(imorgon blir du fyra veckor och jag är så tacksam att kunna ge att kunna få. Att få börja om på nytt och berätta det du kan lära dig av. Kunna få börja om på nytt av att se vad jag kan lära mig av dig, Tack knytet!)
 

 

R.I.P Slussen Sthlm

Stockholm börjar förändras. Ett slussen rivs ner bit för bit. En portal mellan centrala Stockholm och Södermalm stängs ned allt mer. Bussarna slutar gå, klubbarna börjar stänga, krogköerna försvinner och den kalla årstiden sveper förbi ett mer öde slussen. Det rivs, det stängs igen, inge vet NÄR Slussen byggs om bara ATT. Och ändå får klubbarna, de episka Debaser Slussen för inte tala om Kolingsborg vid Gula gången (där bland annat Ebba Grön gjorde sitt legendariska skivkonvolut) stänga igen.
 
 
Det känns som stadens puls och hjärta. Slussen. Tänk alla möten genom alla år innan jag föddes till dom jag personligen har. Första kyssen i den man knappt våga prata med. Hålla handen i en person som skulle förändra ens liv men aldrig mera se en. Stora idoler och dygns tältande utanför klubbarna. Spågumman nere i Gallerian som var så klychig och berätta för mig som barn "En mörk främling får dig in på nya äventyr" Men det var magiskt ändå. Till alla tårar som man kände sig ensam i tunnlarna till alla skratten man lämnade till de utanför tunnlarna. Stockholm är påväg att förändras. På väg att stängas för att öppnas upp på nytt. Mångfalden, människorna, kulturen och de episka andetagen är nu ett ett minne blott. 
 


Helafton med Henric de La Cour

   

När man som ett inbitet fan (sedan sin nioårsdag) läser HELKVÄLL MED HENRIC DE LA COUR och vet om att hans storhet är bara stor i små kretsar. Det är då man börjar känna sin frihet mer än sin instängdhet. När Henric skriver att hans musik är mer som en begravning än ett födelsedagskalas. Det är då, mitt i mörkrets dimma och i den nakna sanningen som allting kröp fram inuti mig, från filmen jag såg igår...  
 
HDLC tröja och inspration från olika sminkningar Henric själv har haft vart jag förbredd för en helkväll HDLC.

Till det som Debaser beskriver det som Bio Rio och Debaser Hornstulls Strand bjuder in till en helafton med tema Henric de La Cour. På Bio Rio premiärvisas Jacob Frössén nya dokumentär "Henric de la Cour", om musikern och sångaren som slog igenom med bandet Yvonne på 90-talet. Efter filmen fortsätter kvällen på Debaser Hornstulls Strand där Henric de la Cour spelar live på scen. DJ:ar på Debaser gör bland annat Fredrik Strage.

  Och hur vart då denna helkväll? som jag trodde jag aldrig skulle få uppleva.
 
 Filmaffisch och den klassiska fyrtiotals biografen RIO det var en perfekt stämning av det hela.

Henric De La Cour - Filmen

Jag fick adrenalin av bara låtintrot "2.75" och dess andra Strip Music låtar som Jacob hade valt. Sedan rullas filmen vidare in på det stora ämnet kring sjukdom och tilliten till sig själv. Jag fic se allt från hemmavideos från barndomen, till ett misslyckat äktenskap och en oövervinnlig rädsla inom honom själv. Till en oövervinnlig kärlek från många i hans liv som ville få honom att förstå. Och den där brytpunkten med medicinen som nu skulle göra livet så mycket enklare. Men känslan att hela livet knappt kunna räkna med en morgondag och nu få ett helt liv förlängt. Hur brottat man med det? Det finns två sätt. Acceptans eller Offterrollen. En kamp jag själv gått genom och som jag känner igen mig i. Till känslan där man fick se Henric själv stå ut med i filmen. Är det det här man verkligen vill? Räddningen som aldrig varit där för en är helt plötsligt framför en, hur ska man möta den? Hur förväntas man möta den och hur mår man över att inte leva upp till andras syn på den? Allt det finns både svar på i filmen till inte. Men känslan går rakt in i en och man finner lätt ett gemensamt svar.  Utan att avslöja för mycket...Mycket sevärd film! Helt enkelt.
 
Henric De La Cour - Filmen gjord av Jacob Frössén  

 

Filmen beskrivs som "Henric de la Cours mörka och expressiva musik handlar inte bara om show eller subkultur. Diagnostiserad sedan barnsben med cystisk fibros har Henrics texter och inställning till livet färgats av den obotliga och allvarliga sjukdomen. Vi får följa musikern och sångarens reflektion över en sjukdom han har försökt gömma under lång tid. Filmen handlar om att komma till rätta med sin egen dödlighet, att fördriva mörker med mörker, och om musiken som ett personligt överlevnadssätt." 

Henric De La Cour - Spelningen   
  
 
Publiken gick sedan från Bio Rio och med i kön som ringla ned för backen gick även Henric. Med tung huvud nedböjt och luva på sig. Det var lite som en man på över två meter och med tuppkam ett tag ville försvinna. Men det vart inte så. En Henric syns både för hans längd men också för fansen är där för backa upp honom  till känna medlidande. Det var så jag upplevde det. Och konserten tog inte lång vänte tid på sig. Rök från rökmaskinen kröp över hela scengolvet. Hans tre medmusiker klev upp på scen. Ljudet synkade inte riktigt som tänkt. Det var svalt och det fanns luckor i publikhavet. Inte alls som för två år sedan då det både fanns ett slags hopp tll en fruktansvärd tyngd att släppa allt för att inte återkomma. Även denna kväll vart tung och den vart verkligen som en begravning. På scen upplevde jag en Henric med sorg i ögonvrån och ett orkeslöst tonfall i de toner som annars brukar skjuta adrenalin i höjden. Men med en jäkla stor tacksamhet från dess medmusiker och publikhavet. Syntetblodet rann över hela kroppen, ögonen sökte aldrig kontakt och Henric såg ned i scengolvet eller upp mot taket. För att efter fyrtio minuter tacka för sig. 
 
Ja, Henric säger att troligen är jag hans störa fan genom tiderna och jag bär gärna den titeln eftersom hans musik i mitt liv är lika självklart som varje andetag jag tar.
 
Efteråt mingla jag vidare och såg Henric stundtals i lokalen. När jag såg min chans gick jag fram och höll i hans händer. Och sa att jag tror på honom och att det spelar ingen roll vilka ord han väljer om att tro på  sig själv  till att inte tro på sig själv. Oavsett val av ord och val. Kommer jag förbli ett fan till han utan att dömma. NEJ blev hans ord. Vi tog hårdare i händerna och svängde lite varann med armarna. Jag sa åter igen mina ord. Och Henric svara mig Tack. La armarna om mig och en puss mitt på håret och ett stort leende. Någonstans fick ja denna lilla människa växa för kvällen och jag vart så tacksam. För är det något Henric fått mig till är att växa och nu fick jag allt ge tillbaka. Cirkeln vart sluten. En helkväll med Henric var för bra för vara sann.
 


Många plus i kanten 
Din biobiljett ger fritt inträde till konserten och förtur i kön på Debaser! 
Först vart det lite stressigt att veta filmen slutar samma klockslag som då spelningen börja. Men väl på plats visade de sig vara ungnefärliga tider och att jag fick förtur i kön gjorde att jag fick en bra plats för att se spelningen.
 
BONUS! Min hyllning till Henric och mitt sätt att se ett MÅSTE att se dokumentären om honom...
 
Klicka på bilden för komma till klippet med HDLC Kulturnyheterna 2013-09-24
 
Och så kom jag även på då jag såg klippet den 24 september runt 22 tiden och bara satt i tårar. Det var tre minuter av en kort intervju med Henric och jag var livrädd inför orka se en hel film, Dessa tankar bara snurra i huvudet på mig minuterna innan filmen spelades upp på den stora bioduken. Samtidigt som jag varit nyfiken i närmare tre år och kunde inte tänka mig annat än just se filmen. Att se Henric live direkt efteråt var en krock i känslor men en behövlig befrielse inifrån.
 
Och det här klippet ser jag gärna om och om igen tills filmen kommer på dvd. Inledningsvis hör man min nya favvo,med på hans skiva, Blackie Lawless. En perfekt början på något pågende för att citera en facinerande människa som jag känt till sedan min nio årsdag "När jag tänker på en förestående död så är det liksom som så att jag har inte tid att göra grejer jag inte vill göra. Jag känner en väldigt stark hopplöshet liksom. Jag har verkligen slutat kolla på nyheterna och sluta läsa tidningar...för att vad folk håller på med...aaa, jag måste verkligen kolla bort...Jag kan verkligen inte ta del av det där...för att jag...känner att folk är helt dumma i huvudet! Och det gäller allt, du vet, allt från de här krigsgrejorna till att "Jag göra mina läppar stora som...du vet..två apelsinklyftor" " Och hans visuella uttryck och sättet att det ska låta mer som en begravning.
 
Jag gillar dig Henric! och det ligger säkert något i orden då folk ser likheter med oss som de inte kan uttrycka i ord. Det behövs inte. Det bara finns där helt enkelt. 
 
 

 

Om

Min profilbild

Lea

RSS 2.0