ett litet paket


Ett litet brunt paket på posten...

Idag anlände ett litet brunt paket. Jag verkligen älskar det! då det landar något som låter *duns* i min brevlåda. Den här gången var det jag själv som hade glömt av att jag skickat efter ett armband, jag vunnit på en traderaakution. Redan  då det anländer undrar jag vad det kan vara. Då jag får det i min hand så undrar jag vem som tidigare hållt i det. Jag har avsändarens namn men jag vet inget om människan. Jag håller i armband hon har gjort eller fått tag någonstans. Det ligger omslaget i ett vitt skirt papper. Det doftar hemtrevnad...någon slags trygghet ligger i doften och jag ler. Ett slags avtryck av någons liv. Vars öde var att vi skulle mötas här och aldrig mera ses. Eller?

Som skrivet, jag tror det är hälsosamt att ibland köpa mindre saker via nätet, för sedan glömma av dem. Det gör så jag inte glömmer medmänniskor i min värld. Hur mycket vi behöver varandra men hur lätt vi stöter bort den jag inte känner. Det känns hemskt varje gång i mig. Då jag inte lyckats lära känna en människa på något slags vis eller då människan emot mig inte visar intresse att ens säga Hej. Det känns som det aldrig kan hända här i Sthlm. Så fort jag åkte ut till mina föräldrars landställe och var i deras matbutik. Så stod jag och rotade i en stor realåda. Jag fann en spegel men ramen var gräslig. Damen stod mittemot mig och sa "Men ditt ansikte är vackert". Jag sken upp. För jag trodde jag bara hade tänkt. Hon tyckte det var synd att jag hade färgat håret svart. Men hon tyckte det var värre att hennes barnbarn hade färgat över sitt naturliga röda hår. Pju. Jag höll med henne. Det var faktiskt mer skandal jämnfört med mitt askblonda hår.

Nu ska jag avsluta dagens tankar. Återfå min balans genom att inte vara så mycket vid datorn. Bara fånga den här veckan av enkelhetens ting. Dagliga promenader, inte överdrivet mycket shopping och absolut inte onödigt sockersug som leder till godisätande. Nej. Russin, en kopp te och på sin höjd någon hembakad fröjd (alltså kaka, muffins, dylikt.), kanske på torsdag? För då fyller min käre far hela 63 år =)

Och kom ihåg, le mot en främling , för en dag kanske ni behöver varandra.

Kommentera här: