Intryck i gbg.
här är det bara kul varenda minut.
Idag fann jag sidan http://www.poeter.se/viewText.php?textId=548575 och dikter jag helt glömt av...jag fann en dammig skiva på fönsterkarmen, Cirkus Miramar. Jag la mig på sängen och lyssnade. Alla minnen kom tillbaka. De åren som försvann kom tillbaka på mindre än trettio minuter. Jag somnade ifrån de efter en stund och vaknade med ett ryck. Det var något som jagade mig. Men jag vet inte vad. Något raspade mot väggen och det var som du var här. Men när jag blinkade så försvann känslan...som något som försvann ur mitt sinne. Tysta rum.
Jag gick över torget tidigare idag och en gammal kvinna stod på en balkong mot en ljus fasad. Hon såg tagen ur en film. Fasaden lystes upp av solen, hon höll elegant i sin cigarett och hennes pälskappa svepte in henne. Hon såg tunn ut, kroppen var gammal men hennes ögon mötte mina och det var som ingen annan såg henne. Jag vände mig om och såg på de människor som sprang runt, stressade och helt inne i sina liv. Men det var bara som jag såg den gamla damen.
Stunden efter mötte jag en främling och satte mig i hans bil. Första mötet med David Fransson, sångare i bandet New Mosco. Han var äldre än vad jag trodde men inte inuti. Han såg livet lite som mig och våra världar krockade av ren slump. Hans liv var längre mitt men efarenheterna av svek, verkade vi ha lika mycket av. Han var mycket noga med att jag citerande honom rätt och han tog sina mycket långsamt för försäkra om att jag skrev. Det kändes roligt och ovanligt. Sedan berättade han att i New Mosco s värld fanns ingen vardag. Det lät så himla underbart. Även om det kände lite väl ryckigt i min smak. Jag minsn hur jag levde för bara några år sedan. Det var minsann ingen vardag. Det var enkelt lika mycket som det var svårt. Nog om mig nu och mer om David Fransson och New Musco. Hans musik http://www.myspace.com/newmoscow är väldigt simpel men ändå av karaktär. Det ska bli kul och spännande och se vad han lyckas åstdakomma på scen ikväll. Då håller han och hans band i en releasefest på Pusterbaren som ligger vid Järntorget här i Göteborg. Har aldrig varit där. Det är nog lika spännande som göra intervjun i bilen :P Japp, vi satt där och samtalde om senaste skivan och hur de var fram tills nu och sedan hur det blev. Allt vill jag inte avslöja eftersom jag kommer producera texten på hemsidan groove.se imorn.
Åh vad det är härligt att få praktisera ! att vara skribent är så kul på så sätt att man möter så många människor och oftast är de så facinerande. Det är säkert bara för de alla är så kreativa...å musiker. Det är något speciellt med och vara musiker, eller jag upplever iallafall folk som är musiker, som något speciellt. Cirkus Miramar och deras sångare Per trollband mig fullständigt då jag såg dem live 2005. Det var något i hans tid som inte var taget ur nuet. Det är som när jag åker tillbaka till min föräldras sommarstuga ute i Sörmland. Det blir som jag blir barn på nytt.
Då man satt därute och upptäckte hur allting hängde i hop. Dofterna från naturen, från dammet på lampan och från diverse torkade blommor. Radion spelade melodier och gjorde teater eller reportage...världar långt bort. Det var så avkopplande då. Bara ägna sig åt att få skapa och upptäcka. Alla de gånger då jag suttit med mina pennor, papper, färger eller sytt och bara fått vara kreativ...jag vet inte precis vart jag vill komma med det här inlägget. ..Det är så månmga tankar som flyr iväg. Vem är jag och vart är jag på väg? Samtidigt som jag vill smaka av annat och bara tänka på att ikväll ska jag ut och det ska bli kul.
Skönt att jag fick vila i en halvtimme och drömma mig bort. Att vara här i Göteborg som känns som att lämna alla krav bakom sig. Allt blir lika enkelt som förr, fast med mer utmaning, o oh så skoj det är. Jag blev så nöjd då jag gick ned på stan idag och tänkte rätt väg tillbaka till centralstationen. Jag hade det på känn och jag vågade ta stegen. Jag kom tilbaka, det gjorde mig så glad att jag köpte mig en kökshanduk. En vit en med päron på. Det kommer jag sy till en väska och den kommer bli så fin och jag kommer bli så kreativ. Och ett par jättesöta glas från Lagerhaus som de bara lyste sommar ifrån. Och lite cirkusminnen...toksöta helt enkelt!
Handuk från Lagerhaus.
Hua, vad jag fryser, det som var så mycket sol tidigare idag. Burr. Men jag har vant mig att frysa nu. Det är bättre att andas än vara för varm då blir det svårare. Japp, kärleken till livet återstår. Det känns som att födas på nytt utan att man behövt kämpa sig matt. Bara behövt byta stad och sedan utsätta sig. Och det är nog tack vare mig själv som jag sitter här. Tack vare min tillit att gbg är bara fina minnen som fått mig ända hit. Idag är det exakt en månad kvar här och jag hoppas jag ger mig lika mycket utrymme som jag gjort hittentills. Min tillit det är helt nytt för mig. Att jag kommit dit. Oj, tänka sig.
Dags för nya tag. Premiären av Roomservice och sedan ut i den kyliga natten! Puss på min pojke å hejsvejs på ett tag.