Skumpa & Nyårslöften

Så var det dags för ett nytt år med nya tag. Inledningsvis så tar jag med låten Breakaway med Melody Club för den berättar allt jag känner. Att livet är värt att leva med vad är det som formar ens val ibland? Ja, man kan allt undra. Sen är det där med förändringar, alla behöver vi dem och alla  behöver vi stanna upp ibland.



Igår hade jag på mig min nya rosettring - å vad jag gillar den!

I really don't know what I'm looking for
but it must have been something more
and I know I have to break away
I've got to break away

And every now and then it's hard to see
What kind of future lies ahead of me
I just know I have to break away
I've got to break away

And every day goes by
I see the world passing me by
While dreaming out of my window 
I have to let it go
And the wind is blowing high
It's getting stronger every day
And Im dreaming out of my window

I really don't know what I'm doing here
I've never ever been anywhere
and I'm not going to waste another day
I'm going to break away

I can't remember what I came here for
But it must have been something more
I just know I've have to break away
I've got to break away

En suddig bild på mig i nyårskläderna. Min faster sa "Du är fotoskenisk Lea, du blir jämt bra på kort"

Just nu kan jag inget annat än minnas gårdagen. Hur länge jag förberett middagen, dukningen och verkligen hoppats på att vara en bra värdinna för mina gäster. Allt blev så lyckat. Oj, så glatt överraskad jag blev att de gillade min inredning i lägenheten, mitt hembakade bröd och hemgjorda bärsmoothisarna. Även dukningen var jag mycket nöjd med. Blått, levande ljus och en himla massa god mat. Sällskapet till middagen var Martins föräldrar och till lunchen var de dem och min familj samt min faster och hennes man. Det blev en lyckad middag med resor som samtalsämne men också mycket nostalgi för de äldre och för mig och Martin var det bara att lyssna på vad de hade att berätta.
 

Blå/Lila nyårsdukning med mängder av ljus och stjärnor.

Dagen innan blev det att ta emot hans familj, äta god asiatisk kycklingryta till middag och umgås på kvällen/natten. Vi hann även med att fira jul. Martins mamma agerade tomte och kom med klapparna från götet, skrivit fina rim på varje paket och jag blev glad för gåvorna jag fick. Blandannat fick jag Håkan Hellströms senaste dvdfilm från Peace & Love festivalen i somras. Oj, vad jag blev glad. Men nu ska jag åter skriva om nyåret. Som kändes alldeles alldeles speciellt i år (eller som det blir idag, förra året). 


Skaldjurs-snittar till förätt.

Tolvslaget blev på söder. Vilken massa av folk! Vilken stämning. Bland det tryggaste jag känt på mycket länge. Jag och Martins familj fann oss en terrass vid ett Hotell på slussen. Med utsikt över stadshuset, gamla stan och en liten bit av riddarholmen och dess kyrka. Det var lätt med snö i luften, kylan var flera minusgrader och snön låg vit på marken. Jag var fullt påklädd (tre koftor!, tre strumpbyxor med knästrumpor och benvärmare ovanpå! Samt festklänning under, kappa och en mängd andra kläder) så att jag inte frös och så blåa vinglas med champagne i, för att skåla det stundade nyåret. Det blev nedräkning för den lilla samlingen av människor då klockan slog tolv, eller gjorde den det? Nja, hörde nog både två och tre gånger nedräkning samtidigt som någon skrek GOTT NYTT ÅR. Men så blev det 2010 helt plötsligt, jag började nästan gråta av den fina stämningen omringad av Martins familj och mitt mod att jag vågade gå ut. Det har jag inte gjort på en massa år. Hela nyåret blev så bra och jag hoppas det här året ska innebära förändring för mig och min omgivning. Främst för mig. jag har jobbat sålänge med mig själv att jag hoppas jag kan leva upp det till som ett nyårslöfte. 


En av Melody Clubs singlar då det  begav sig (från åren 02/03)
 
Förändringar/ I've got to break away – årets löfte om att nu ska jag vända sida och börja leva på riktigt. Så det riktigt känns och kommer det hämningar så ska jag försöka inte ta till mig dem, rädslorna ska bli mitt mod igen och jag hoppas jag slipper lägga tid på orättvisor och missförstånd. För nu är jag i tid som jag borde vara stolt över mig själv. Jag är så bra på så mycket, det gäller bara att förstå det.
 
För är det något jag kände igår så var det viktigaste att man har sig själv och att man har varandra. Så säger då det, gott nytt 2010 och må dina dagar bli guld värda!

Kommentera här: