Hur mycket går det att älska?

Redan från första dagen älskade jag mitt lilla svarta marsvin.
Han var den enda killen bland fyra systrar. Han var hane, en halvtimme sen och helsvart. Familjen valde att sätta ut en annons. Killar ville de inte ha i sin flock och än mindre helsvarta djur och att han var sen var tecken på svaghet. Men ack vad fel de hade. Jag svara på annonsen och fick med Alvin (som marsvinet heter) tillsammans med hans pappa Elvis. Det var kärlek från första stund. Elvis var inte svag utan liten till växten med lika lekfull, busig som vilket marsvin som helst. Så här två år senare har han bara varit med om en tandfraktur men annars lekt runt, busat i min säng (trots att jag har allergi och borde inte ha de där, men vem kan motstå blicken från ett lekfullt marsvin i sitt täcke, inte jag iallafall ) och haft hörace tvärs över lägenhetens alla golv så det ser ut som ett tredje världskrig. Men när man sömnigt sitter på kontoret en vardags morgon och tar upp sin dator från sin väska och finner att ett höstrå också kommit med kan jag inte annat än älska de här små liven. De skrämmer mig lika mycket som inte. Ekonomiskt klarar jag precis av att ha dom och tidsmässigt vore det bättre om jag var lite mera hemma. Men inte ser mina marsvin ut och klaga. De väger som de ska, kuttrar lagom tills det är matdags och busar runt i säng om helgerna och soffan om vardagarna och klagar inte det minsta över den tid jag anser att jag missunnat de. Marsvin, framförallt mina, de är kärlek det. På högsta nivå.
Redan sedan andra dagen älskade jag mitt andra marsvin

Elvis var äldre än Alvin. Ja, han är ju hans pappa så det är väldigt naturligt att det var så. Men Elvis visa även tydligt på att han hade sina vanor och ville ha saker och ting på ett visst sätt. Det  gick inte träna upp honom till något annat eller få honom att göra ännu fler saker. Alvin lär sig även idag, såhär två år senare, en rad olika lekar och annat. Men Elvis älskar att bada, vill ha klorna klippta snabbt som attan, få maten serverad, roffa åt sig allt ätbart, förnöjt tugga wellpapp och allmänt strosa omkring eller hacka tänder för visa revir och vart hans plats finns i de olika utrymmen som de delar. Han har bara rymt två gånger och det visade sig vara för han frös och ville från den tunna filten till den tjocka och en annan gång fick han värmeslag för det var sommar och han blev aldleles yr! Helt tokig :P inte ett dugg lik sig själv. Då skriker han, söker tröst hos matte och skakar av rädsla. Jag lägger våta kalla handukar på honom, han lugnar ner sig och får fyra kalla pet-flaskor runt buren så även den blir sval och skön. Han ler förnöjt. Alvin har mindre päls och vid vissa sommarnätter bygger han gropar i spånen som han kan vända sig i för att försöka hålla värmen. Haha Så Elvis behövde jag lära känna och respektera på ett annat sätt innan jag kunde älska honom. Men nu har jag lärt mig. Elvis kör sin grej och Alvin han är nyfiken på allt och det bästa de båda vet, GURKA! och fågelsång speciellt om våren ute på balkongen.

TIPS! Så här mår djuren bra (och tyärr inte bra)
Jag kan inte annat än uppröras om hur marsvin felbehandlas i djuraffärer. Hur lätt de säljs vidare eller dumpas i närmaste skog. Ett marsvin klarar sig inte på egen hand i det fria. De kan inte och ska inte säljas ensamna då de är ett flockdjur och ett flyktdjur. Flyktdjur lever med en stress som är bra tills de inte kan hantera den i fel situationer. Som att få bo ensam, som att få i misär i enbart en bur eller tillsammans med kaniner. Marsvin och kaniner går bra överens men de talar inte samma språk. Därför är det viktigt att marsvin ska få så som de är födda till, fri golvtid, utomhus lekar vid 15 +, stor bur att vistas i, leva minst två och två eller upp till fler individer, ha tillgång till två mål mat i form av grönsaker varje dag, hö ständigt i buren för deras nedslitande av tänder, matsmällningen ska fungera som den ska och för allt lek och bus! Marsvin är inte särskilt kloka djur och testar gärna ägarens tålamod men kommer man överens med de kan de både lära sig simma, leka i gångar och hoppa hinder. Marsvin ska också leva dragfritt och varmt samt inte vara nere på golvet. Står buren på golvet ökar de deras stressnivå, de blir lätt kalla och sjuka av drag och oftast allt för lite stimulerade för de har inte tid för lek (som är deras naturliga drag) bara ständigt sitta på vakt för hålla värmen eller så ingen fiende dyker upp. Så ha marsvinen högt upp i en stor och rymlig bur där de bjuds på  grönsaker, färskt vatten, hö och som städas varannan dag. Då mår de som bäst!
Skulle tänka mig skriva mera men klockan har slagit måltidsdags och mina marsvin skriker för fullt. Så här bloggas det en annan dag och tack för oss! :) dags för morot, borccoli, lite gurka och sallad.

Kommentera här: