Likt julpynt om sommaren

 

 

Jag tycker julpynt året runt är exotiskt

när det mest uppenbara på julen

träder fram under sommaren

blir något man verkligen

Inte räknade att se

 

En tomte sitta bland blomster på ängen

En övergiven julkula svävar kvar på farstukvisten

i sommarvinden

en liten tjock julegris ler oväntat

bakom gardinen

 

sedan kommer

en julafton

det plötsligt försvinner

In

tillsammans med allt annat pynt

 

det blir helt plötsligt något man

knappast

reagerar på

 

Upphör det där spännade

Som att se hur julkulan

Ritkigt pryder sin plats

 

Även om det så är augusti idag

Så finns inget annat i mitt hem

Som skimrar så starkt

som är så rött

så prickigt

som  min julstjärna

 

Det är bara spännande

Det så det alltid borde vara

Livet

Likt julpynt om sommaren

 


 


järnvilja


det kliar
jag börjar riva upp sår
det bildas sårskorpor
av det enkla
som kunde bli det svåra

men jag kan inte
leva utan
att veta att jag är svår
att inse att en
gång var det coolt
en gång var det ett
påhitt
sedan ville man lägga
sig ner
man ville inget mer

nu  har jag nått ribban
vem är jag
om jag inte 'är hon
med det
där ärret
utifrån att det klia
utifrån att sårskorpan
försvann
utav enkelhet
blir det en svårhet

jag vänder mig om
men ser ingen utsträkt
hand
jag ser ut mot gården
men ingen där som
ber mig ta trappan
ner
för att kramas

jag fastna i ett
beroende
fast jag varit där
innan
fast jag tagit mig
ur
så vill jag ändå
inte

jag vill ha din hand
i min
jag vill att du bli
min
autopilot då jag
faller
jag vill att du ska
skratta då jag
gråter

jag vill att du
gråter
då jag skrattar

jag vill ha
skillnader

inte veta av att det kliar
inte veta av att det skaver
jag vill veta

att om jag landar nu
vart tar jag sedan
vägen

finns det en plats
för en tjej med
så mycket

men visar ytterst
mycket av det
där
som lovat sig själv
att hålla inne

finns det plats
för tjejen
med impulsiv handling
tabletter i sin famn
glaset i handen till helgen
en känsla av att orka

att le för morgondagen
bli enklare
att le för krampaktigt
se sitt förfall om
gårdagen

att drömma
men förverkliga
alldels snabbt

för mycket förlorat
på kort tid
för få människor
som reagerar
för fel människor
som reagerar

det jag minns
var att
det kliar
jag börjar riva upp sår
jag börjar igen
utan att förstå varför

RSS 2.0