min älskade vändpunkt
Du väger bara 193 gram
men du bär med dig så mycket
du delger så många ord till mig
bland många
det du säger rymmer 147 sidor
ett ord om riven syskonkärlek
ett annat ord om droger likt personligheter
du är endast 200 milimeter
men känns så lång i mina ögon
så långt bort
så hög
för att få plats mellan andra
pärmar,
titlar
andras ord
din svarta yta skaver mot träskivan ovanför
du får helt enkelt läggas ned på andra
vare sig du vill det eller inte
orden du bär är djupa i sig
men ditt djup är endas 9 millimeter
du är felstavad
bilden av dig är inte sanning
den är inaktuell
så där om att vara 147 sidor
stämmer inte
eftersom du är en hejare på upprepa dig själv
särskriva
felstava
ta om samma ord igen
- vad är det för sätt!
visst ja, du är skapad av mig
fast det var bara
utan att såra dig för det
en impuls handling från min sida
med en fot om att hinna innan man dör
en annan fot om att lämna avtryck för
framtiden som jag inte vet något om
ditt samhällsnamn är
pocketbok
diktsamling
av mig fick du namnet Vändpunkt
för du fick mig att skriva ned orden
mellan dina svarta pärmar
för jag skulle kunna delge
kunna gå vidare
kunna sätta ned en vändpunkt
mellan två pärmar
ditt personnummer är längre än mitt
jag kan inte det utantill
det kallas det för isbn
jag är väldigt stolt över ditt isbn
men det är inte många som
vet vad jag menar medan jag skryter
97 89 18 52 85 7 16
97 var året jag lyssna på
savage garden
89 var året då min syster föddes
18 den bästa tiden i mitt liv
utan att jag hade fått fylla arton
hade jag aldrig skrivit en så bra bok som dig
52 är min mammas födelseår
85 är min väns födelseår
en galnare person har då aldrig tidigare mött, men haft mycket glädje av idag att möta
de sjunde numret är en 7:a, en enkel sjua, det är magiskt i sig
de åttonde numret är sexton
ett sånt där magiskt år då det innebar total förändring för mig
ett år av många dikters födelse
så trots dina små 193 gram
bär du så mycket
får mig med på så många möten
får mig att träffa så många förebilder, idoler
du delger så många ord för andra
SÅ TACK min älskade bok för där här tiden
låt oss nu leva med känslan
av aldrig mer vara ensamma
utan njuta av vändpunkten
som bara du kan ge andra
njuta av vändpunkten
jag tillät mig själv att ge
förebild
Vilken läskig bild!
Vilken?
Den där! den där killen som stirrar rakt fram
är vitmålad och har smink
är vitmålad och har smink
Läskig?
Ja, eller tycker du inte det?
Nej.
Det är min idol sedan 1995
fast jag satte inte ord på det förens 1999
spelade upp kasettband
till de gigantiska högtalarna på varsin sida av bordet
oftast skickade från indiemänniskor
i andra städer
från Eskilstuna, Göteborg
andra städer som jag blivit stöpt i
men fick inte chansen
att växa upp i
kasettbanden blev magiska
idag en tatuering
Den där killen
den där killens låttexter
hans röst
det där mörka i musiken
det satte ord på min flykt från min vardag
idag sminkar jag mig
för att ibland gömma mig bakom det verkliga
för visa mitt verkliga jag
ibland sminkar jag mig för hylla
hans sminkning
ibland för andra ska låta se min mörka syster
han är han
jag är jag
den där killen förvirrade
min psykolog 2002
jag glömmer det då inte
då hon fråga om jag kunde beskriva min insida med ett ord
Nej, men med ett namn svara jag henne
Hon nickade och undra vilket namn
det tog en vecka för henne att kolla upp honom
på den tiden utan google, sociala medier etc.
fann hon ett skivomslag
fann hon ett skivomslag
bandet hette då Yvonne
(och sedan Strip Music )
jag ledde henne vidare till Eskilstuna kuriren
och där fann hon
och där fann hon
en bild
hon blev bara tyst
ville omvända mig helt
kände ingen sympati
jag gick hem den dagen med stolthet att
hålla min mörka syster i min hand
hennes existens fylldes i av låttexter i hörlurarna
bara jag kunde se henne
bära henne
det var tiden innan allt smink
och då man kunde känna hur
freestylen rullade kasettbandet
som vibrerade mot axelremsväskans vägg
från den dagen blev jag ett mot
resten
det är svårt ibland att aldrig bli helt förståd
men jag har också lärt mig att min yta
den kan folk dömma bäst de vill
eller
bli skrämda för den där killen på bilden
för jag vet redan var den betyder för mig
ett svar på
mod
sympati
känsla
hur skrämda, dömda andra kan vara
behöver jag längre inte övertyga någon
jag är flicka till utsidan
jag är en pojkflicka på insidan
jag har en dröm om att vara en kille
på två meter
supersmal
i svarta kläder
mycket smink
kedjor som låter
o en karatäristisk frisyr
jag vet att min spegelbild aldrig kommer visa
mig den där bilden
men det har jag accepterat idag
genom att fullfölja min plikt som fan
till en
till en
av världens bästa musiker
att beundra på avstånd
fast ibland vilja skriva lite så det träffas
och svaret blir simpelt
bildbevis
de roligaste är att snubben passar på att plocka lite glas
