Per Sinding-Larsen
Jag skrev hans namn på min lista över personer jag bara måste träffa i mitt liv...Idag fick jag träffa honom. Jag berättade med en gång att ett av mina livsmål var att träffa honom. Han såg på mig med det störa leendet och tyckte det var fantastiskt. Han undrade om fler fans på den listan och jag sa att snart är det överstökat. Eftersom jag redan dansat vals med Håkan Hellström, blivit så stort fan till Melody Club att de numera vet vem jag är då dem ser mig och tyvärr har jag trampat och spillt kaffe på Marit Bergman. Det sistnämnda var inte mitt mål. Det var att få träffa Marit men det gick såklart tokigt till...Per skrattade åt mina träffar med kändisar och tyckte det var jättekul att lyssna på.
Mitt hjärta bultade, då jag gick fram och skakade hand med honom. Han la sin hand över min och höll den en bra stund "Lea, vad roligt att se dig och få tala med dig." på mjuk skånska. "Vad sa du...beundrar mig och min blogg?" Jag fyllde i att så var det och han blev generad. Jag berättade om hur mycket jag uppskattar honom och hans arbete. Han frågade sedan vem jag var och undrade om jag var musiker eller så. Jag sa att jag önskade det men nej, jag är kritiker. Hans varma skånska, hans ifyllda skratt gjorde hela samtalet lättat.
"Vill du signa min sko?" han kollade på mig och sa "Ja, det går bra, men gör inte bara artister sånt?" Jag svarade att i mina ögon är du artist Per och han skrattade och sa "Javisst, ja..." sedan skrev han länge och väl på min sko. "Det känns lite konstigt att hålla i din fot medans jag skriver" Jag log som svar. Det var rätt uppenbart att så blir det, inte mycket mer går det att göra åt saken. När han skrivit klart går vi mot bordet jag sitter vid. Jag presenterar Martin för Per och vise versa.
Martin tog en bild på oss och under tiden spanade han i mina tatueringar. Han såg och sa bara "Oj," sedan berättade jag att jag hade hela åtta stycken. "Fantastiskt" svarade han på mjuk skånska. Bilden blev bra. Kort därefter frågade han Martin om han var musiker. "Nej, jag är manuskrivare och kan inte mycket om musik" och jag fyller i med att det jag är som är musiknörden och Per svarar "Det är bra det" Med ett brett leende på läpparna.
Sedan fylldes lokalen då de skulle dra igång sin förhandsvisning PSL på Festival, (seriestart 26 oktober 22:45 i SVT2) med försmak på hela första avsnittet redan idag! Vad underbart att de hade festivaltema på det hela. Det var skönt att sitta och titta istället för stå ute och frysa i spöregn och trängsel...som många festivaler har resulterat i för min del. Per frågade mig i efterhand vad jag tyckte och jag berättade att det var en klockren idé! Att de hade förmedlat stämningen och gjort det hela väldigt bra. "Vad kul att du tycker det Lea. Tack, tack så jättemycket" I avsnittet fick man bl.a se Håkan Hellström och då fick jag adrenalinkick minsann.
Per hänger i baren tillsammans med kvällens DJ.
När gick sa jag hejdå till Per och han sa lycka till till mitt liv, till min bok, till mina framtränden. Själv sa jag lycka till tillbaka och åkte hem med kärlek i hjärtat. Den här kvällen är verkligen minnesvärd.