va
som när vi var små
varje gång murarna revs
var det som vi slets
isär
samtidigt
som vi alltid kom
varandra närmre
jag har hållit tillbaka
inte sett tryggheten i dina segel
trodde de var sönderslitna för längesedan
men de är uppe igen
de sju haven skrämmer dig inte
inte heller den gigantiska svarta natthimlen
havets alla stormar
mjuka gung
jag tänkte tanken
om att mista allt
vad har jag kvar
vart ligger tryggheten?
för första gången på mycket längre
var det enda jag kunde
komma på
ditt namn
din nyligen utökade familj
ditt vackra hem
dina katters päls som är
obemärkt fläckfria
jag fångas upp av musiken
den är tryggheten
men om något skulle hända
så finns det bara två
sätt att överleva
musiken
ditt hem
jag vet inte längre hur
mycket jag orkar stå emot
havets alla vindar
livets labyrinter
tankeströmmar
mättnad på hetsen
andra som rusar
i min flykt mellan
perongen
stigen
soffkuddarna
vill vara hel
vill säga som det är
men är rädd att muren brister
rädd att mista allt
då inget längre förblir så som
jag är van vid
rädd att fatta fel beslut
att sluta andas de där djupa
andetagen som verkligen
är mer hållbara
än de små som kiknar
mellan raderna
av för mycket förtvivlan
och lyckan att få en ny
morgon nästa
gång jag vaknar
Dra ett streck
Vår början var min slutstation, vårt slut hände på invigningen av din perrong,
En tid att minnas
Vackra tomord och överallt höstlöv
Du är hösten
Färgerna i träden är all energi bara du kan ge
En vettig förklaring av att aldrig mera ses
Jag blev ersatt av den du blev förblev
och jag aldrig lärde känna
Du kommer alltid vara gotlandsmuren,
uppsalas cykelparkering
Göteborgs spårvagn söder ut,
Borta försvunnen
Sörja en levande person
Kring gälla toner och höstlöv
Vår början blev min slutstation,
vårt slut blev invigningen på din perrong
minns du mig?
Vägen hem
Är det tyst i de dövas värld?
Deras händer talar i takt med minspel
Facineras
Undrar vart den äldre herren
som löser suduko
fått sin chockrosa tuschpenna ifrån
Tåget rullar
magen mättar inte
Många synintryck
De döva gestikulerar
de hör inte min musik
mina lurar av många toner av förståelse
förstår de glädjen med min nyinköpta skiva jag har i fickan
Den äldre herren kliver av
Station för station
vi åker i ett landskap av gula löv o grå betong
De döva går av
Stämningen blev en annan
Slutstation,
avstigning för samtliga
Ett steg till
paus
för mycket på en gång
en tanke översköljs
av en annan
ett hav som färgar
allt annat
än blått
vill så gärna
men det krävs så mycket
krävs
kvävs
hoppas på finna styrka
försökte förut
i glaset
på dansgolvet med
främlingar
gick sådär
eftersom det är inte
som det där
som var förut
nostaligsmulor
musikkänslor
taggad överallt
utan
ett uns medvetenhet
av kärlek
som inte kan
tas emot
trött inombords
måste orka
inte vantrivas
måste vänta
lite till
hålla ut
hålla till
jag borde
allt var stark
då jag tidigare
varit det
you are I star
and I
want to be like
you
kanske ringer
imorgon
behöver
också andas
fast redan idag
egentligen