Leasbokstaverochord

Det var svalt i rummet, du la dig i fosterställning brevid mig, jag låtsades sova, din lugg kittlade mina näsborrar, jag nös till, vände och vred, tiden gick, drömmarna jagade mig, symboler, människor, betydelser, inget ville fungera längre, dina andetag blev tyngre, tänk att för ett år sedan var det helt annorlunda, som håkan sjunger; jag var ingen o du aprilhimlen. Sedan lägger jag mig åt andra hållet, rädslan hålls tillbaka, vad gör jag då jag mer är rädd för livet än döden? Livet är måsten och kravlöst, döden är alla välkommna till, inga inträdelseprov, en befrielse. Men så somnar jag. Vaknar me tron att allt är bra men märker sakta hur jag sjkuter undan andra genom mina tankar, det går runt o på bussen somnar jag om, till att åka fram och tillbaka, sällan mycket klokare, men bra hungrig på livet igen