Det blev så tyst
Skratten
Förväntningarna
Tonerna av glädje
Sångraderna av hopp
Ett starkt sken
Tillbakaminnen
om att leka med sitt barn
Att placeras i ett fack
fyllt med redan
sådant
som ni inte är
ni är liksom gjorda för scenen
inte för formatet
jag är tom på ord
känner knappt någonting
en del av mig har
tillfälligt stannat upp
jag känner ingenting
mer än
att ni blev större
än någonsin
i mina ögon
Nu kan vi bara se framåt
Kommentarer
Trackback
