rivsår
Så blev världen liten igen
likt en korg
vaggades jag till sömns
i en slags otänkbar tanke
OM
fast det handlade bara
om att
vara ung
handlade om att vara dum
du tog min hand
sommargräs längs benen
du var så mycket
du blev min sorg
du blev en tomt hål
en gata mindes ditt namn
men minnen raderades ut
i takt med att du försvann
glaset speglade din
profil
försvann lika snabbt
då ljuset
släcktes
i en annan tid
satt vi
skålade för livet
korgen var fylld till bredden
det var skratt varje dag
resorna blev längre
nu ett minne blott
mitt bland all annan
stadspuls
Kommentarer
Trackback
