redan tolv år

så kom låten
jag tänkte om jag skulle
behöva spela den själv
bara för att jag sakna
din närvaro
då jag gjort en sådan
fin bild
då jag tänkt så mycket
på dig
men så kom låten helt
oväntat
som du säkert förstod
hade jag gråtit i min
ensamhet
men nu var jag i flersamhet
så en annan gång
så tack för alla tecken
så tack för att du följer mig
vare sig det är en inbilling eller
så en insikt
ångrar jag inte en dag sedan
jag såg dig för sista gången
för sedan se dig för första
gången på nytt
tänk att tolv år redan har
gått
att jag fortfarnade är fjorton
år i dina ögon
då jag var ett oskrivet blad
så bortsprungen och vilsen
tänk vilket liv jag fött fram
efter det
vem jag blivit
vilka framgångar jag stärkt
mig av motgångar
kanske är du baktankens
kraft
det är också för dig jag
försöker bevisa något
du är saknad
så otroligt saknad
Precis, man kan alltid fråga sig
varför minnet av dig
jagas inuti mig ...
som jag då tidigare ikväll skrev till dig, det kändes också lite konstigt, jag vet inte ens om det når dig, men så tänkte jag att det är inte jag som tycker det är konstigt utan om jag får respons så kan jag bara förmoda att folk möter det med konstighet .. Men egentligen ... Varför skulle det vara så, att här kommer brevet som är tänkt att sändas dit allas energier samlas, en del säger himlen, andra säger narnia, vad vet jag?! Jag vet att du finns, någonstans, det räcker för mig.
du & jag (bilden gjord i efterhand...Iris 1940 tal och jag 2011)
Grattis på namnsdagen Iris! 12 år av saknad, det känns nästan som det var igår jag såg dina blåa ögon för sista gången, kände din snälla klapp på min kind och du bad mig plocka en ängs bukett för du älskade skogen och dess natur så mycket...Hoppas du har kommit till ro, bort från smärta och sorg och in mot änglariket. Du finns med i varje steg jag tar, ditt namn bär jag som en tatuering längs min fotled och jag är så tacksam över att ibland känna din närvaro. Tack och sov föralltid gott.

med de orden väljer jag min väg
med din vägledning
godnatt kära ängel
vaka över mig
min syster och hennes familj
var där för dom
de behöver dig mer
än vad jag behöver dig just nu i livet
var inte rädd för mig
var inte rädd om mig
jag klarar mig
så många gånger förr
har jag vandrat vilse
för skapa nya spår
där inga tidigare funnits
för se nya perspektiv
på min väg
så godnatt kära Iris
tack än en gång för låten
du skickar tröst genom


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0