Ett citat jag burit med mig sedan jag upplevde sorg för första gången i mitt liv. Det var en sorg som gjorde att jag inte minns de två åren som gick. Jag var totalt förlamad i handling och det var en tuff tid. På vägen har jag lärt mig hur sorg uttryckter olika. Både för mig och andra. De flesta jag läser om beskriver att det inte finns något utrymme för släppa ut känslorna. Att det stoppas långt inne för tas fram bra mycket senare. För kroppen inte längre klarar av att stoppa in för mycket.

 

Och ibland önskar jag att jag kunde stoppa in. Inte behöva gå undan, inte klara mig resa upp ur sängen på morgonen, kunna face:a sorgen helt utan att kasta mig ned på marken och gråta i fosterställning. Men hos mig stoppas inget och jag rusar ibland ifrån bara för att få ett uns kontroll. Mitt älskade marsvin finns inte i livet längre. Min lilla Alvin Sotnos somna in för en vecka sedan. Sedan dess har mina andetag inte varit som förut. Sedan dess har mitt matta under mina fötter rycks undan. Det där lilla pälsdjuret stod för så mycket. Någon att vakna till, äta frukost med, någon höra hötugga om kvällarna och någon att säga "Hejdå hjärtat! ses i eftermiddag" då jag gick hemifrån på morgonen till komma hem till ett glädjetjut och säga "Matte är hemma nu! Snart mat mina pälsklingar!" det är så ofattbart tyst nu. Så ofattbart ensamt.

 

Emil saknar sin burkamrat och Matte får nog sälja honom  mot sin vilja för att hennes pälsdjursallergi ska bli bättre. Och sorgen att mista ett djur och sorgen att motvilligt sälja nästa tär på mig. Jag går nu vilsen om dagarna och jag vet att ju mer tiden går desto lättare blir det för mig att ta tag i allt. Resa mig upp och se det bästa i det sorgliga. För är det något sorg har lärt mig så är det minnas de fina stunderna. Och jag och Alvin fick många. De fyra år och sju månader vi fick tillsammans. Tack för allt Alvin! skönt att du slapp lida. Du kommer vara evigt saknad och evigt älskad. Busa nu runt med pappa Elvis och slåss inte för mycket om gurkan ;) Här kommer några bilder på lyckliga minnen jag fick av dig.