HögsommarVärmeBölja

 
Det råder klass ett varning och det råder klass två varning, nu är det hett! 20+ dygnet runt, dag som natt. 25/30/32 grader är inga konstigheter nuförtiden. Norrland har det varmare än Spanska kusten och människor blir som tokiga. Jag har sett bland det underligaste denna sommar. Som även innebar i en månad ersättningsbussar på min tunnelbanelinje. Det är inte bara humöret som tryter hos mig och andra. Folk "klär" sig helt ohämnat och ingen reagerar på denna mer eller mindre nakenhet. Spännande utveckling! Jag har odlat mer fräknar än vad jag någonsin annars hade kunnat trott, till och med fräknar på mina knän! :D haha
 
 
Vad har mer hänt?! Upplevt Popaganda Park även i år, den gick ovanligt fort, min kärlek var med mig och en tiotal vänner till oss. Gröngräs, sommarsol, livemusik, det kan knappast bli bättre! Vi skåla, prata om livet och skratta, skratta något ofantligt mycket att jag fick ont i magmusklerna följande morgon. Så tokigt!
 
Cider i gröngräset till livemusik är verkligen mitt sommarliv!
 

Ja i förgående inlägg berätta jag om dåtidens sista länk som lämnat mig. Hur det gav mig nya insikter. Nu har jag burit en ny frisyr och hårfärg i lite mer än en månad. O märkt vilken stor skillnad det blivit av det också. Vips! såg jag inte längre klok ut i vissa kläder och utsmyckningar. Vips! var jag inte längre tjejen med det stora röda hårburret. Utan den kortklippta blondinen. Och jag är så glad att jag tillät mig denna resa jag nu genomgår. Jag  blir sedd på ett sånt annat sätt. Jag växer i mitt förhållande till min kärlek till rent själv av bara se en annan spegelbild varje morgon. Det är en fantastisk känsla.
 
Jag och mina älskade marsvin!

Mer än så här kan jag då inte komma på att berätta om. Sommaren har sin trivsamma lunk, många värmesuckar och inte en sval bris vad ögat kan se. Det är bara härda ut! tills om en månad då jag och min kärlek tar tåget till Dalarna och upplever mina kusiner och allt ståhej som sker då.Det ska bli otroligt roligt att få uppleva.
 
Hej ny look a lá Jean Seberg och 50tals känsla!
 


 

WoolFish live @ Lilla Hotellbaren Sthlm

 
Det är kalla vindar på Södermalm denna kväll. Aprilvädret har landat i början av Maj månad och en skara tappra människor har samlat sig. Lokalen heter Lilla Hotelbaren och scenen känns väldigt intim. Ljuspunkterna bryter av det annars rätt så mörka i inredningen. Människorna ler, skrattar, dricker och minglar runt mellan borden och golvytan. 
 
 
 
Några minuter efter avsatt tid börjar bandet spela. Ett mäktigt intro helt utan sång, Som hastigt bryts av och sångaren Sam presenterar WOOLFISH. Ett indieband som poppa upp från banden Monde Yeux och post-rockbandet Moonlit Sailor redan 2011. Två killar som blandar sina influenser och viljan att skapa något nytt och unikt tillsammans. Ikväll leker de sig fram mellan kraftiga trumslag och melodier som euforiskt fångar små ögonblick till stora hits. I mitten av konserten bjuder de på elektroniska instrument till klassiska och en sång i olika stämmor. De kalla vårvindarna håller sig borta och under några minuter får publiken uppleva sommarbriser och värme. De här bandet stegrar till stannar upp och ler i mellan raderna av fullt allvar.  Sam avslutar kvällen med låten No Matter Of Sniff och berättar om att det precis gjort en musikvideo till den och att en EP kommer senare under året och publiken applåderar och busvisslar av förtjusning 
 
 
Gillar du band som Winhill/Losehill, Fleet Foxes, New Moscow eller Roscoe så är WOOLFISH något för dig.
 

 

The Mad Men Band live

 
Våren bara rusar förbi! April bjuder på blandat väder och kärleken står högst i kurs för mig just nu. Från den 7 April vart vi ett par och efter det har allting hänt på mycket kort tid. Som att veta att den man är kär i gillar 50/60 tals musik. Och kan dansa tidstypiska danser och kan sjunga med låtar och .... Ja, jag faller som fura för honom helt enkelt :)
 
 När The Mad Men Band står på scen är det vi som ser till att dansa som tokar :)
 
Ikväll, 25 April, var vi och såg The Mad Men Band live på Stampen i Stockholm. Helt underbart att träffas på dansgolvet där jag och kärleken bara sågs som poetkollegor och inget annat. Till nu stå i varandras armar och allt från twista till pardansa. Fullt ös och litervis med vatten :)
 
Förbredelserna framför spegeln innan jag gick  hemifrån. Tankarna var ugnefär så här:
"Året är 1958 och jag har fått världens finaste danspartner....hur ska jag våga dansa med honom ikväll?"
 
Bilderna är på mig, min kärlek och dess musiker i bandet. Det var riktigt kul att ha mammas peruk från 1960 och Jonas och Annika i The Mad Men Band vart imponerade över hur all in jag gick. Givetvis! det är kul att som fans till bandet visa att man är med dem. Och själv känna sig tidstypisk för en kväll! :)
 

Jonas (Mr L) kollar med resten av bandet att de är med på noterna :)
 

Indy är i fullt sjå att beskriva vart vi hamnat och i vilket årtionde vi befinner oss denna kväll...
 

Miss Lonely och hennes musiker sjunger och spelar så det vibrerar i hela dansgolvet
 

I pausen möter jag Stockholms och The Mad Men Bands ståtligaste par, åh :)

finare människor får man allt leta efter Så fantastiskt musik de kan åstakomma!
 
Jag och Annika and the sweet 60s
 
Ännu en oförglömlig kväll! och kom ihåg. The Mad Men Band ser man alltid live på Stampen sista torsdagen i månaden. Inte att missa!