eftertanke

Det finns så många manus som jag vill skriva och som jag vill ge ut. Men vad skulle folk tro nu när mina påhittade karaktärer blivit verkliga personer? Alla namn jag valt för boken har kommit till mig de senaste åren...det är märkligt hur livet kan i en handvändning bli någonting annat. Det är en konstig känsla att regnet kan få mig så levande...det är en konstig känsla att sommaren snart är slut och den var enkel. Nästan så enkel att jag ville finna problem som inte fanns. Ikväll vill jag minnas David Fransson och Gbg och den frihet att svälja mod att åka dit ensam och gråta en natt. En natt! en hel natt grät jag och sedan blev jag starkare än någonsin och klarade alla 6 veckor ensam i en helt ny stad. Det är konstigt att det kan släppas ut så mycket på så kort tid. Idag vill jag minnas den här dagen. För allt har funkat och jag har funkat utan en massa tjafs i huvudet, se sånt som egentligen inte finns där och helt utan förmågan att ställa till det för mig. Nu är klockan närmare 1 på morgonen och jag väljer att sova.


Såhär såg jag ut...då jag var i gbg för över ett år sedan nu.


Kommentera här: