kategori Liv

 
 
Jag är trött på möten
där båda är på flykt
men möts på mitten
av förståelse
o att det är enda gången
vi möts just så
 
det är enda gången
jag säger det jag vill
med mod i magen
råg i ryggen
å ingen rädsla
eftersom processen
gör mig förändling oavsett
situation
så häll över, vrid på med orden,
jag är passé lika
mycket som på framåt masch
 
 
å så är jag trött
att ju mer jag säger
ju mer jag känner
desto mer känns
det som att du backar
 
jag ser en framtid
men jag vet inte
vilka jag har kvar i den
ja skulle vilja dock se
vilja veta
 
likt den natten för två
år sedan
då allting vände i en
bråkdels sekund
likt maj i år jag trodde
inte att det kunde bli värre än så
men de känslor jag kantas
av nu av det som hände då
blir en djupt andetag
svalt i taggtråd
 
tröttheten tar vid
 
 
men i all trötthet
möter jag min systerson
på ett år
den kärleken trodde
jag aldrig kunnat
förtjänat
du ger mig en chans
likt ingen gett mig förut
sträcker ut din lilla hand
för att ta i min
ser in i mina ögon
vill på ditt egna lilla vis
visa mig din värld
allt som går att se i den
en värld sedd med nya ögon
för var morgon man
vaknar upp till
 
 
 

Kommentera här: