sov gott Anders

 
 Tänka sig att fem år har gått. Hade precis tagit mig hem från Göteborg till Stockholm. Rubrikerna var överallt, bussen tog vägen förbi platsen och blomsterhavet var enormt. Jag kunde inte röra en min, jag fick en värk i kroppen om ofrivillig sorg och det var som att livet hade vänt. Det gick inte förneka eller blunda för det som hände och hade blivit så konkret. Två dagar kvar till min födelsedag och Broder Daniel skulle aldrig mer bli sig likt då Anders tog sitt liv för  fem år sedan. Och hur de än försökte så försvann bd samma år. 080808, gjorde de sin avskedskonsert. "Anders sover för alltid" "Vi kommer alltid komma ihåg Anders och kanske ni också? Vi ska spela en ny låt! Som heter Hold on to your dreams, den här är till dig Anders!" Jag har aldrig i mitt liv upplevt något så starkt. Kan än idag känna samma  sorg bara genom att se klippen på youtube.
 
 
 Jag blev tacksam då Henrik Berggren senare spela på Popaganda 2011, det var inte broder daniel, men det var väldigt likt och det gjorde mig oehört glad. För nu vet jag att bd är inte försvunnet, det är bara annorlunda. Såhär på fem års dagen lyssnar jag på Anders gitarrslingor , känner tacksamhet för var de betytt för mig personligen och ägnar mig tid å tanke åt de han lämna kvar. Du kommer alltid vara saknad Anders och jag kommer aldrig glömma då jag berätta för ett stort fan vad som hade hänt, trodde de sådär två dagar senare hade nått alla, speciellt fansen. Men hennes internet var slut och hon var nerbäddad i förkylning och jag ringer och berättar, sedan blev det tyst, det vart så ofattbart tyst mellan oss. Sedan hörde jag tårarna, jag grät själv och så spela vi bara broder daniel musik då vi inte fann fler ord för just de samtalet. Vila i frid och bd - forever.
 

Kommentera här: