R.I.P Slussen Sthlm
Stockholm börjar förändras. Ett slussen rivs ner bit för bit. En portal mellan centrala Stockholm och Södermalm stängs ned allt mer. Bussarna slutar gå, klubbarna börjar stänga, krogköerna försvinner och den kalla årstiden sveper förbi ett mer öde slussen. Det rivs, det stängs igen, inge vet NÄR Slussen byggs om bara ATT. Och ändå får klubbarna, de episka Debaser Slussen för inte tala om Kolingsborg vid Gula gången (där bland annat Ebba Grön gjorde sitt legendariska skivkonvolut) stänga igen.
Det känns som stadens puls och hjärta. Slussen. Tänk alla möten genom alla år innan jag föddes till dom jag personligen har. Första kyssen i den man knappt våga prata med. Hålla handen i en person som skulle förändra ens liv men aldrig mera se en. Stora idoler och dygns tältande utanför klubbarna. Spågumman nere i Gallerian som var så klychig och berätta för mig som barn "En mörk främling får dig in på nya äventyr" Men det var magiskt ändå. Till alla tårar som man kände sig ensam i tunnlarna till alla skratten man lämnade till de utanför tunnlarna. Stockholm är påväg att förändras. På väg att stängas för att öppnas upp på nytt. Mångfalden, människorna, kulturen och de episka andetagen är nu ett ett minne blott.